Må bra med Addisons sjukdom, diabetes och Graves sjukdom

Ofta när jag läser på nätet och olika sociala grupper för mina diagnoser förundras jag ständigt över hur många mår så dåligt men så sällan jag? Jag har skrivit tidigare att jag känner mig frisk och har sällan effekter eller problem med någon av mina tre diagnoser? Jag vet att det som skiljer är att jag tränar oerhört mycket och varit övertygad om att det bidragit till min positiva hälsobild.

Idag hos endokrinologen ställde jag frågan och hen svarade att vid hård fysisk träning stärker man kroppen mot påfrestningar. Därför klarar vi oss så bra så ofta när vi väl får en svacka eller har för lite kortisol i kroppen. Vi klarar även Addisonkriser på ett bättre sätt och blir fortare starka efter det. Så om detta stämmer så förklarar det varför jag så sällan mår dåligt. Tackar träningen även för detta! De flesta värdena som jag tog inför besöket idag var tipptopp! Jag ska höja Levaxinet från 100mg till 125 men annars var Magnesium, medelvärdet för blodsockret mm bra!

Veckan som gick blev det drygt 14 mil på cykel. Det har känts bra hela veckan och jag avslutade veckans pass med det snabbaste och roligaste.

Cykling ger livskraft

Att få hålla igång och få ihop mina 10 mil varje vecka på cykel ger livskraft. Att ha ett mål, att göra det oavsett väder och sedan uppleva effekten av välmående, styrka och perfekt balans i medicineringen är värt allt.

I måndags blev det 21 km, onsdag 34,6 km och samma runda idag fredag. Idag var det STORM!! 20m/s gjorde att jag inte visste om jag vågade cykla. Varningar på SMHI men jag tänkte -Jag SKA ut! I sämsta fall blåser man omkull eller av vägen men då har jag iaf försökt. De två första milen var rakt i motvind. Det gick långsamt och jag vågade inte cykla fortare eftersom cykeln börjad kastas åt sidorna. Det blev en medelfart på ca 23 km/h för att känna att jag förmodligen skulle ta mig igenom motvinden. Det var hemskt äckligt och jag var på min vakt hela tiden ifall kastvindarna skulle kasta omkull mig. Jag tog det lugnt så jag kände mig så säker som möjligt men ändå tog mig fram. Till slut kom jag igenom motvinden och vägen svängde och gav sidovind. Jag låg ganska bra med cykeln på sidan för att klara vinden.. till slut kom MEDVINDEN!! Då blev det helt tyst och hastigheten gick från 23 till mellan 40-50 km/h två mil hem. Det var bara att njuta och känna sig så stark som jag var värd.

Väl hemma låg blodsockret på 4 efter att det legat på 7 vid start. Inget extra kortison under hela veckan och aldrig någon justering i Levaxin.

Nu fortsätter arbetet med att hitta sponsorer till Team Addison www.teamaddison.se. Två och ev tre sponsorer vill vara med. Synd att vår diagnos är så ovanlig att så få bryr sig men den är likväl lika viktig för att öka kunskapen och rädda liv.

Jag önskar att någon mer hade velat hjälpa mig leta, leta och leta efter sponsorer till teamet men så blir det nog aldrig. Det jag kan hoppas på är att DU som läser kanske vet något företag med stort hjärta som vill hjälpa oss?

Nu blir det vila och snart cykling igen!

Tydligt tecken på för lite kortisol

Efter att ha tränat med diabetes och Addison i 13 år lär man sig oerhört mycket hur kroppen fungerar. Tack vare träningen har jag stenkoll på diagnoserna och mår så bra som jag önskar.  Diabetes är tråkigt att ha och betydligt svårare att få att stämma vid träning än med Addison men talar tydligt om när jag har för lite kortisol i kroppen.

Jag ställde som vanligt in insulinpumpen att halvera mängden insulin två timmar innan start samtidigt som jag åt en pastaportion. När jag cyklade iväg på dagens cykelrunda kände jag mig slö och trött i  kroppen, gnistan saknades men det stärker psyket istället.  Muskelsvaghet är ett tecken på för lite kortisol.. Blodsockret låg på 10 vid start och jag tog 30g flytande gel (kolhydrater) för att kunna cykla lite längre innan blodsockret skulle börja gå ner. Efter 30 min larmade blodsockermätaren att blodsockret började sjunka. Jag tog en gel till men det fortsatte ändå att sjunka.

När kroppen inte nöjer sig med halv insulinmängd och 60g kolhydrater pert timme vet jag att kroppen är svag och saknar något som ska stå emot den fysiska belastningen. Sedan gammalt vet jag att tillräcklig mängd kortisol i kroppen gör att jag kan cykla allt vad jag har i en timme med jämn och stabil blodsockernivå och att bara en gel ska räcka. Nu blir det att ta extra dos kortison för att klara cykelrundan i morgon.

Dagen bjöd på mulet väder, 7 grader och 38km på 1:12 min med medel på 32,2 vilket jag får vara nöjd med. Samma runda i morgon igen.