Cykelfilm till 100 länder

Till helgen åker jag och fyra personer till till Sognefjord i Norge för att spela in en cykelfilm. Det blir i magiska vyer och ska filmas på ett visuellt sätt hur livet med diagnoser går upp och ner. Den kommer att visas i sociala medier och vi vet att det når minst 100 länder globalt. Allt för att Addisons sjukdom ska bli mer känd. Vår teaser https://vimeo.com/175301173 har nått 55 länder.

Igår var det Tjörnrundan på 50 km. Starten var 09:30 så jag stod upp klockan 05:55 för att ta frukostinsulin och mina åtta tabletter. 06:20 åt jag pasta och därefter gick blodsockret upp till 13 vilket blev lite oroväckande. 07:30 sänkte jag dosen i insulinpumpen till -60 i basal och ställde in den på tre timmar. Vid kl 09 var blodsockret fortfarande högt och jag tog en enhet extra för att få ner blodsockret till start. Fem minuter innan start hade det gått ner till 9 och jag tog en banan och drack en dl sockerlösning. Blodsockret höll sig på runt 9 hela vägen till mål. Jag fick placering 49 av drygt 200 startande och är riktigt nöjd. Medelhastigheten blev 36,8 och jag kunde inte cykla hårdare än jag gjorde. Jag tog inget extra kortison då det kändes bra i kroppen men däremot hade jag gått ner i Levaxinmängd pga extrem trötthet. Framöver blir det prover som ska utreda tröttheten och ifall tröttheten beror på en ny diagnos än de tre jag redan har eller ej. Det är lika bra att det blir så så man får rätt behandling och slipper sova på eftermiddagen varje dag. Trots tröttheten ger mig cyklingen kraften, lusten och orken tillbaka. Jag tror jag cyklar av mig stress men gott gör det.

Under loppet blev vi tio stycken från Team Addison. Vi syntes väl och Addisons sjukdom blev än mer känd. Följ oss genom racet här: https://youtu.be/0TNiacx1whA

Filmproduktion och cykling

Det var ett tag sedan jag skrev. Träningen har gått bra och jag har nu kommit upp i medel över 34 på varje runda sedan några veckor. Jag känner mig stark och mer tränad vilket gör att jag kan pressa hårdare. Medicineringen har gått upp och ner men på senare tid har jag även tagit mer Hydrokortison för att inte vara trött på dagarna och orka allt annat.

För Team Addisons del händer som vanligt massor. Jag har skickat iväg en beställning på cykelhandskar till teamet och håller som bäst på att ta upp orders för att skicka ny beställning på mer cykelkläder. Totalt har vi sålt över 50 st nu för att göra Addisons sjukdom mer känd. Vi syns i massor och det är ledsamt att det ändå ska vara så trögt att få företag att hänga på.

Den 13-15 augusti åker vi till Norge och gör cykelfilm till förmån för Addison. Den blir runt Hardangervidda och den kommer att bli fantastisk. Även här hoppas vi att något företag vill synas. Den kommer att ses i över 60 länder den första veckan, precis som de andra kortare filmerna vi gjort.

Se var lilla teaser inför den kommande storfilmen!
https://vimeo.com/175301173/61193a910b

For this beautiful documentary to be reality, we desperately need sponsors to cover just our travel expenses for the filmshoot in August. Other than that, all of the hard work is voluntary. Want your business exposed somewhere in the film? Or just contribute and mentioned in the credits? Any sponsorship/contribution more than welcome!

Mitt livs största utmaning

En bild på mig och Peter efter målgång!

Under många år har jag tränat löpning och cykling. Hela tiden har jag haft gränser på grund av kortisonet, insulin, Levaxin mm. Gällande cyklingen var halva Tre Berg förra året på 90 km något som verkligen var gränsfall att klara. Att hålla blodsockret bra och veta mängden kortison för att orka högt tempo..

 

Jag och en av killarna i cykelteamet har pratat om halvvättern och det var något jag verkligen skulle vilja cykla för att testa min gräns och se om jag skulle klara. Pga kosnad, tid och resa har det bara blivit prat och en liten dröm. För två veckor sedan berättade min Teamkompis M att det skulle gå ett motionslopp i Göteborg på 140 km. Jag ville direkt, vilken dröm!!! MEN, jag fick fundera i några dagar. Hur skulle jag planera och lägga upp loppet för att kroppen skulle orka? Efter timmvis av analys fick jag till slut fram ett schema som jag tänkte skulle fungera under gårdagen. Först vilade jag sedan i måndags för att fylla depåerna i kroppen och sedan såg planeringen ut som följer för gårdagen:

 

Vaknade 05:50

Kl: 06:00 - Tog 8 tabletter, Kortison, salttablett, Levaxin, blodtryckssänkande mm

Packade allt. Blodsocker på 6.

06:45 - Tog tre enheter insulin

07:00 - Åt pasta och köttfärssås i bilen

07:00 - Sänkte insulinet i insulinpumpen till -50% och inställt på sju timmar.

08:50 - Tog 10 mg Hydrokortison

08:55 - Blodsocker på 12,0

09:00 - Start på Heden

 

Med så högt blodsocker visste jag att vi kunde cykla ganska länge utan att äta. Under de första tio milen blev det 1,5 L vätska med vätskeersättning. Min blodsockermätare som jag fäst på styret gjorde att mitt blodsocker låg mellan 5-8 under 14 mil. Vid 10 mil tog jag 10 mg Hydrokortison. Tre gel blev det för att reglera blodsockret.

 

Medelhastigheten i en grymt teknisk bana med rondeller, kanter, smala banor, skogspartier, grusvägar mm gjorde att vi låg i 32 km/h de första 12 milen och sedan höll vi som sagt på att inte ta oss i mål. Det gjorde att medelhastigheten sjönk och slutade med 29,9 km/h.

 

De sista två milen fick jag kramp i fötterna och lite i låren. Jag förstod att vi druckit för lite och jag ville kräkas. Som tur var tog vi ett längre stopp vid sista vätskedepån och vårt första för att dricka 5 dl vatten, ta en halv banan och äta två bullar. Mest för att förhindra illamåendet som gjorde att jag blev tveksam om vi skulle ta oss i mål. MEN, det gjorde vi!!

 

Detta visar att man kan klara stora påfrestningar både med diabetes OCH Addisons sjukdom. Vill man kan man och det gäller nog alla om man ser till att man har rätt förutsättningar.

 

Jag är otroligt stolt över mig själv och hela Team Addison som visade upp sig under en fantastisk dag i Göteborg. Vi hade klätt oss för varmt och vid start var det ca 13 grader och när vi kom i mål var det ca 24.



Innan start

Målgång

Morgondagen med stort M

Göteborgsgirot i morgon. För min del och diagnoserna är det något jag aldrig trodde jag skulle ställa upp på. 140 km är inte speciellt långt men att få allt att stämma både innan, under och eftet loppet.

Start för loppet från Heden kl 09.
Min plan är att vakna med ett blodsocker mellan 5-10. Ta de åtta tabletterna kl 06:30 så de hinner verka till kl 07. Kl 06:45 tar jag tre enhetet insulin som hinner verka innan jag äter pasta i bilen kl 07.

Kl 07 ställer jag in insulinpumpen på 50% för att få ett blodsocker på runt 7 men som höjs vid start. Fem min innan start tar jag även 20mg extra Hydrokortison.

Tanken är att cykla lite lugnare än vanligt och därför tar vi första stoppet efter 80 km. På vägen drickerjag vatten och gel var 30 min. På styret har jag en blodsockermätare som jag hoppas kunna avläsa.

I morgon får vi se om det fungerat.

Den perfekta effekten

Under arbetsveckan har det blivit 10-20mg extra kortison per dag för att orka. Utöver det har jag haft värk i låren och sovit varje dag efter arbetet.

Idag var jag pigg så dagens extra medicin gjorde effekt. Det i kombination med fantastisk cykelväder gav möjlighet till en fin runda. Det blev 52 km och jag är så glad och tacksam att jag kunde. Bifogar en bild på hur extremt bra blodsockret låg före, under och efter. Under 1:40 tim blev det två gel och -50 i basal (insulinpumpen).

Sedan jag gjorde en bikefit har jag blivit trött i armar och rygg vid längre sträckor. Eftersom jag kan för lite om det anatomiska får det vara så.

I morgon blir det en stor dag. Då ska jag till Anders på Cykelhuset i Uddevalla och få byta till de kortare vevarmarna. Tyvärr påverkar det väll inställningarna för knän osv och en ny bikefit kanske blir nödvändig? Vi får se...

Cyklingen är min viktigaste doktor

Förra veckan blev det 13 mil och det gjorde att jag kunde må bra trots stress på arbetet. Nu i helgen blev det tre dagar i rad och bättre kunde det inte bli.

Mästerfotograf är min kompis Martin Wallgren.

 

Ikväll blev det en ensamrunda på 37 km. Jag hade laddat med extra kortison för att orka men visste att jag skulle må bra efter rundan. Tröttheten jag får under dagaran ger mig oftast två val. Antingen sova av sig den sjuka tröttheten eller att inte tänka utan bara tvinga sig på cykeln för att vakna under rundan. Jag antar att det är endorfinerna som gör att man får en reset.

Som många av Er också vet är cyklingen så underbar. Annars hade vi ju inte cyklat? Att utöver det få så enormt fina värden i puls, blodsocker, välbefinnande, humör och ork gör inte saken sämre. För min del är ned nödvändigt eftersom man annars går ner i svackor eftersom vi med Addison måste reglera kortisonet manuellt och på känsla. Samma sak med insulinet. De senaste dagarna har jag känt hur hjärtat slår allt hårdare vissa stunder och när jag ska sova. Jag misstänker att det är giftstruman och Levaxinet som spökar. Konstigt nog känner jag inget efter en cykelrundan som idag. Summa summarum sköter cyklingen allt åt mig i kroppen, precis som en doktor :)

Idag ringde jag min mästermekaniker Anders som skulle beställa och hjälpa mig med att byta vevarm. Den var lite för lång på den nya cykeln och eftersom jag är perfektionist kan jag inte släppa tanken förrän allt är löst. Det är inga problem men kan bli bättre. Om man slår ut kostnaden på den mot livskvalité och hur magisk cyklingen är tvekar jag inte.

I dagarna designar jag pannband som föreningen ska sälja till förmån för Addison. För min del kommer jag givetvis att ha den under cykelhjälmen men går givetvis bra till löpning eller annat.

Fantastisk vecka och en hjälte

Förra veckan blev det fantastiska 20 mil cykling! Något jag inte ens trott kunnat vara eller bli möjligt med tanke på förutsättningarna. Stressen och arbetsbelastningen var mindre under veckan pga skollov och det gjorde att jag kunde prestera mer och må bättre på cykeln. Söndagens runda på 70 km blev dock hemsk. Jag åt havregrynsgröt och pasta två timmar innan samtidigt som jag som vanligt sänkte insulinmängden i pumpen. En timme innan start gick blodsockret ner och jag satt på golvet och svettades. Jag fick snabbt äta och tajmade in det bra till start. En timme in på cyklingen sjönk blodsockret igen och låg runt 3 mmol. Det påverkar mig på så vis att ork och kraft försvinner. Jag tog totalt 7 gelébars för att komma hem igen. Samtidigt har min Ultegra Di2 krånglat och jag kunde bara cykla på det stora drevet. Det gjorde också att orken tröt. För mig är det ett enormt stort problem eftersom cyklingen gör att jag kan må så bra som jag gör. Det är ett verktyg för min livskvalité.

 

Jag kontaktade därför enligt mig världens främsta och bästa cykelmekaniker på Cykelhuset i Uddevalla om han kunde hjälpa mig med felet. Han gjorde det snabbt och proffsigt och gjorde mig evigt tacksam! Så årets största tack riktar jag därför till Ander Wahlström. En ära att han dessutom följer min blogg :)

Veckan som kommer får jag se hur den blir. Orken säger att jag behöver mer kortison för att ens orka arbetsdagarna. Jag ska fokusera, och inte tänka på tröttheten om det går.

Här är några bilder från söndagens tur med min cykelvän Peter Fransson. Martin Wallgren som är en fantastisk fotograf följde med och tog bilder.

 

Framöver hoppas, tänker, önskar och ser gärna att sponsorer hör av sig för att stötta Team Addison som vill öka kunskapen om Addisons sjukdom! www.teamaddison.se

 

 

Träning och Addisons sjukdom

 

Idag var jag på läkarbesök på Sahlgrenska. Allt var bra men jag skulle ta 10mg extra kortison varje dag pga trötthet. Det kände jag redan på söndagens cykelpass och ännu mer igår då jag fick slita mig runt rundan och var kraftigt medtagen. Jag hävdade att det var tack vare träningen jag känner min kropp så bra och kan justera medicineringen snabbt. Det minskar alla skador i kropp och livslängd avsevärt. Läkaren sa att en professor på sjukhuset hävdat detsamma för vår diagnos i flera år.

Dock är det ett känsligt ämne och svårt för de som inte tränar att ta in. Därför skrev jag detta på Addisonföreningens Facebooksida.
 

----------------------------------------
 

Livsviktigt med träning – Face the fact
 

Du känner din kropp bäst. För att känna den maximalt är det extra viktigt med träning för oss med kroniska sjukdomar. Vid träning lär du känna kroppen på så vis att du blir van vid vilka påfrestningar du klarar av och var gränsen går. Vid upprepade tillfällen av träning reagerar du snart på om du kan mer eller mindre. När du sedan gör det flera gånger men inte klarar av vad du brukar prestera beror det på något vilket du märker direkt. Då kan du lista ut eller förmoda att det förmodligen beror på att det kan vara en infektion, förkylning, för mycket eller lite Kortisol eller annat och därefter parera med medicin.
 

För att utvecklas måste man prova sig fram. Det finns rekommendation på 5 mg extra hydrokortison per timme vid träning för att orka. Vissa behöver det medan andra inte gör det. Alla är olika och vi kan aldrig jämföra varandra. Har man inte tränat tidigare kanske man behöver en något högre dos hydrokoritson än när man är tränad.
 

En av professorerna på Sahlgrenska i Göteborg har också förespråkat träning under många år eftersom man snabbare kan märka om något inte är bra och justera sin medicin snabbt för att bibehålla rätt värden. Vid rätt mängd kortisol ska man klara av träning i mer eller mindre skala. Tränar man inte kan man inte veta, eller känna vilka påfrestningar kroppen klarar av utan kan gå med en för hög eller liten dos kortisol utan att reagera, så kan det förbli under lång tid. Det medför att man förkortar livslängden avsevärt. Mår du bra kan du träna och tränar du mår du bra! Visst kan träning vara oerhört tråkigt men att hitta på ursäkter är absolut ingen bonus för hälsan och livslängden, men det är givetvis upp till var och en.
 

Givetvis finns en oerhörd mängd forskning som både visar och är vetenskapligt dokumenterad över hur positiv inverkan träning har.
 

Tre korta citat följer:
 

”Motion gör att stresshormonet kortisol försvinner och om du är vältränad klarar din kropp mer stress innan den börjar utsöndra kortisol..”.
 

”Fysisk aktivitet sätter fart på positiva krafter i kropp och själ. Lite eller mycket – all rörelse är bra. Bara 30 minuters rörelse om dagen gör stor skillnad för din hälsa och ditt humör. Lägg till lite extra konditionsträning och styrka – och du har ett effektivt hälsorecept.”
 

”Motion är som medicin. Energiförbrukningen ökar och det behövs för att minska bukfettet, om du råkar ha för mycket. Blodsockernivån sjunker och stabiliseras. Motion motverkar en hel rad sjukdomstillstånd: högt blodtryck, övervikt, bukfetma, typ 2-diabetes och blodproppar. Hjärtat pumpar effektivare och det ökade blodflödet stimulerar nybildning av blodkärl. Risken för hjärt- och kärlsjukdom halveras. Risken för demens, bröstcancer, tjocktarmscancer, artros i lederna och depression minskar också, liksom risken för benskörhet. Fysisk aktivitet har så stor betydelse för hälsan att den i många fall kan komplettera eller till och med ersätta läkemedel”.

Källor:
http://iform.se/halsa/stress/minska-stress På länken kan du läsa mer om träning och kortisol.

http://www.1177.se/Ostergotland/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/Rorelse-ar-livsviktigt/?ar=True

/Martin

P4 extra

Fortfarande förkyld och äter dubbel mängd kortison. Idag fyller jag 40 år och på söndag får ni lyssna på mig och Erik Blix i P4 extra 😊

Längtan

Jag är fortfarande sjuk.. Nu läängtar jag så otroligt mycket efter att bli bra igen och få börja cykla på vägarna. Min önskan är att inte ha tappat för mycket under den sjuka perioden. Jag hoppas allt jag har på att när jag väl kan träna igen, att kroppen också är redo.

Dessa dagar har jag för skojskull kikat på Garmin 1000. Det har iaf varit underhållande.

I morgon hoppas jag att min D-fly kommer på posten så jag kan ha koll på batteritiden på Di2.

Ett försök

Nu har jag tagit 66% mer kortison i fyra dagar för att få tillbaka orken. Jag är fortfarande trött men ändå något mer vaken än tidigare. Nu ska jag strax testa 21 km för att se vad som händer med kroppen.

Senaste träningen var för en vecka sedan så det har varit en hård smäll. Hoppas det vänder så jag får den ork man har när man är frisk.

Bra träning med högt blodtryck

Under lång tid har jag tyvärr haft högt blodtryck. Det har varit högt vid varje sjukhusbesök under lång tid och äntligen blir det behandling för det. Jag har ändå tränat 4-5 ggr/vecka och jag vet inte hur det kommer att kännas eller ska kännas med normalt blodtryck!? Ska bli kul att se om det blir någon effekt.

Jag varvar löpband med spinning och även börjat med Core för att stärka magmusklerna. Jag är hela tiden på min vakt så inte kroppen slaknar ihop. 8 tabletter om dagen... Kortison, salttabletter, blodtryckssänkande, Levaxin mm och alla mediciner påverkas av träningen. Saken är den att jag samtidigt behöver träningen för att utvecklas, få ork att klara vardagen, må bättre fysiskt men framför allt psykiskt. Blodsockret ligger beundransvärt bra både under och efter passet, på runt 7.

Jag tränar allt på Nordic Wellness i Munkedal som hjälper mig mycket med beundransvärd och fantastisk personal. En bild från dagens pass som jag var riktigt nöjd över. Innan passet var jag helt slut och visste inte om jag skulle orka men efteråt kände jag mig stark som en björn :) Jag har lite bilder från träningarna men idag tänkte jag... varför inte?

Stort behov av träning

Under den senaste veckan har det mest blivit löpning eftersom väglaget gör att jag inte kunnat cyklat racer. Nu har jag dragit igång med spinning och det tror jag stenhårt på. Segt, trögt och jobbigt och det är precis vad jag behöver för att utvecklas mer. En teamkompis har kört spinning på vinterhalvåren tidigare och hans utveckling inspirerar mig starkt. Dock har det gått tre dagar sedan senaste passet och det är alldeles för lång tid för mig. Varannan dag är min grej för att må bra! Igår var jag seg, lite irriterad, saknade träningen och blodsockret var mer upp och ner än vanligt.

Under dessa lugna dagar har jag spanat vidare på en ny egen cykel. Som det ser ut just nu lutar det åt en Lapierre Aircode 700. Märket har jag använt förut och kände mig bekväm med.

Mängden kortison verkar stämma som vanligt. Dock tog jag 10mg extra hydrokortison på tvåtimmarspasset i spinning på nyårsafton. Då tog jag som vanligt även ordentligt med vätskeersättning då man svettas oerhört. Bifogar en bild på min ev nya kompis. Dock är det Ultegra Di2 på cykeln och jag hade nog hellre föredragit Dura Ace gruppsett utan elektronik. Jag tänker unna mig cykeln för att den gör att jag kan må bra, leva som jag vill, ger mig kraft och styrka.

Hisingen Runt 2015

Hisingen Runt. Ca 10 grader och 7 (12) m/s. Som vanligt massor av flaggvakter som är helt förvirrade. Redan första flaggvakten fick 15 stycken cyklister att cykla fel. Det hände vid ett flertal tillfällen utmed banan. Banan var oerhört teknisk och påminde om Göteborgsgirot. Kanter, gångbanor, massor av vägbulor, broar osv. För övrigt gick det ok. Tröttnade mot slutet då de två sista flaggvakterna stod med ryggarna mot cyklisterna och pratade med varandra. Jag skrek och när de vände sig om blev det tvärstopp... Blir troligtvis ingen Hisingen Runt nästa år för min del.

Innan start fick jag via mikrofon berätta om Addisons sjukdom vilket var fantastiskt. En kille ville köpa samma högprofilshjul med texten "Addison.se" som jag har. Han tyckte det var ett grymt coolt märke och blev helt såld på utseendet.

Alla i Team Addison gjorde fantastiskt fina prestationer och gjorde så vi kunde marknadsföra Addisons sjukdom och Svenska Addisonföreningen i Göteborg via våra cykeldräkter!

Loppet startade från GöteborgsOperan 09:03. Klockan 06:15 åt jag pasta och tog 3,5 enheter insulin. Vid klockan 07 ställde jag in insulinpumpen och sänkte den normala dosen till 50%. Blodsockret höll sig bra och låg runt 7 hela morgonen. Strax innan klockan 09 tog jag 5mg hydrokortison och fick se att blodsockret låg på 9 på väg upp. Jag tog tabletten men åt inget extra för blodsockret. Under hela loppet drack jag bara vatten med Resorb och inget socker. Blodsockret låg perfekt runt 8-9 i 51 km och låg lika fint efter trots mat (5 ie insulin) och hela eftermiddagen.

Jag fick plats 17 av 1459 startande.

En längre runda

Foto: martinwallgren.com

Dagen bjöd på 12 grader, sol och 5 (10) m/s. Jag har i några dagar planerat in denna runda på 65 km längst kusten och därför var jag väl förberedd. Jag sänkte insulindosen i pumpen två timmar innan start och med mat i magen låg blodsockret på 7 vid start. Turen gick från Dingle - Bovallstrand - Hunnebostrand - Väjern - Kungshamn - Nordens Ark och hem via Berfendal.

Dock fick jag ganska tidigt problem med lågt blodsocker trots att jag garderat mig med 5 mg extra kortison. Efter 8 km låg blodsockret på 5 och jag tog en gel men bs gick ändå inte upp. Jag tog en till och tömde flaskan på 5 dl söt saft. Jag klarade att hålla blodsockret på runt 4-5 i 50 km men pumpen fortsatte varna för lågt blodsocker. Jag gick ner i kadens/puls/fart för att blodsockret skulle gå upp något. Det gick upp och låg stabilt runt 5 i bs men jag vågade inte trycka på för hårt fysiskt.

Medelhastigheten blev ändå 31 km/h och det måste jag vara nöjd med då vinden och blodsockret spökade. Hjulen från #tomtrickracing är helt fantastiska och gör nog några km/h extra.

Grymma hjul

Foto: www.martinwallgren.com och hjul från #tomtrickracing

Igår testade jag de nya hjulen på min kortrunda. När jag är i form och allt stämmer brukar jag ligga runt 31,5 km/h. Med de nya hjulen högprofilshjulen blev hastigheten 33 km/h och WOW. De är grymt sköna att cykla i och nöjet att cykla gick ett steg till :) På eftermiddagen stack jag och min kompis Martin ut och fotograferade/filmade lite till vår film. Dock var det svinkallt i kortbyxor men bilderna blev fantastiska.

Idag känner jag mig lite "nere" och det beror förmodligen på att jag förbrukat en del kortison under veckorna. Mängden jag har ska fungera bra i vardagen men allt jag gör därtill drar ner på mängden i kroppen. Därför får jag fylla på extra kortison ibland. I morgon hoppas jag på en 60 km-runda.

Salve!

En bra vecka trots svullnad

Under veckan har jag kunnat cykla 189 min och 93,63 km. Jag är jättenöjd eftersom jag på mornarna varit svullen runt ögonen och känt mig sjukt trött i kroppen. Det känns lite som kroppen inte varit i balans med medicinerna. Efter varje cykling upplever jag att det blir som en reset, blodsockret blir stabilt och kortisonet, salttabletter, levaxin osv jämnas ut och gör att jag kan må bra.

För att få cyklingen att passa in med mitt arbetsschema och för att få återhämtning kan jag oftast cykla måndag, onsdag, fredag och söndag. Målet är drygt 10 mil per vecka. Dagens pass på 4,8 mil var lite blåsigt med 8 m/s och 8 +grader. Jag och Peter cyklade från Munkedal, Rotviksbro, Torp och gamla E6 tillbaka till Dingle. När jag hade 2 km kvar fick jag punktering och bar cykeln hem. Hela världen rasade.. HUR ska jag hinna fixa däck på en dag?? Jo, jag hittade järnflisen i däcket, bytte slang och vips så funkade allt igen.

Vi hörs snart igen!

På G med nya tag

Den senaste veckan har jag kunnat cykla nästan varannan dag. I helgen som gick blev det varje dag men det gjorde att kroppen blev helt kass och jag fick vila en dag extra. Jag cyklar främst för att jag KAN cykla. Det gör att jag bara vill mer och mer samtidigt som kroppen stretar emot ibland. Kortisonet blir inte tillräckligt vid för mycket träning och det påverkar blodsockret och en extrem trötthet och uppgivenhet blir tydlig. När jag är inne i ett flyt och cyklar ligger blodsockret klockrent och jag mår såå bra.

Jag vill så mycket mer än kroppen räcker till och sjukdomsbilden gör att jag behöver mer återhämtning än normalt. Dock är jag så glad över att ens kunna cykla till skillnad från så många andra som inte kan det. Jag vill visa att trots tre kroniska sjukdomar KAN man träna och att ALDRIG ge upp. Hoppet är det sista som får överge någon. Träningen gör att jag ändå får bra värden och kan vara aktiv. Oerhört många jag både känner och läser om med kroniska sjukdomar som mig är så dåliga att de inte kan träna. Själv är jag övertygad om att just det är problemet, att de inte är aktiva. Varför kan jag träna?

För tillfället kämpar jag och sliter för att kunna investera i en ny ram till Team Addison. Den kommer att sprida så oerhört med reklam och kommer att nå ca 10 000 pers innan den ens nått cykelloppen pga alla sociala medier. Ni får en bild på reklamramen:

Cykla + cykla + vila = livskvalitet

Klockrent

Numera tränar jag varannan dag även om det blir korta träningar på 30 min. Det är lite för lite men jag känner att det tyvärr är lagom för kroppen. Att träna en timme varannan dag hade gett mycket mer men jag vågar inte. Dagtid arbetar jag 75% och sedan blir det vila eller träning. Träningen håller blodsockret på en fin nivå och likaså kortisonet för Addisons. Levaxinmängden tror jag börjar rätta på sig efter att jag har haft fel dos och ett tryck över bröstet under november och december. Idag var det snö/tö/blask utomhus vilket gjorde att jag inte vågade cykla MTB. Därför tränade jag på gymmet på brandstationen som jag som kommunanställd kan utnyttja. Det blev spinning i 20 min och sedan sittande bänkpress. Målet är att bli starkare i muskeln på baksidan låret innan sommaren. Blir jag det kan jag utnyttja den kraften till höger fart och bättre kadens.

Kämpa på! :)

Mina mål för 2015

Målet för 2015 är att må så bra som möjligt! Få kortisonet för Addison att fortsätta ligga i balans och även levaxinet för giftstruman. Under hösten hade jag för lite levaxin som orsakade ett tryck över bröstet som fick mig att tro att jag tränade med lunginflammation eller propp i lungan.. Blodsockret för min diabetes får jag anpassa efter behov och ställa in både före och efter träning. Dock utvecklade jag min kunskap i år efter att jag varit på träningslägret i Sunne som är för diabetiker som vill utvecklas mer inom idrotten. En bild på de aktiva från Sunne samt rundorna vi tog nedan:

2014 blev det ca 400 mil och mitt mål var 500. Eftersom jag inte nådde det sätter jag upp det som nytt mål för 2015. Det kommer att bli mycket träning och årets lopp kommer nog att bli Tre Berg i september på 9 mil. När jag mår bra kan jag träna och tränar jag mår jag oerhört bra. Jag blir insulinkänsliggare vilket gör blodsockret betydligt mer stabilt och på en bra nivå. Se exemplet nedan hur blodsockret ligger i genomsnitt när jag får hålla igång min träning. Eftersom de tre sjukdomarna påverkar varandra blir träningen än mer viktig.

Det blev även ett reportage förra året i Diabetestidningen om Addisons sjukdom och träning:

 

Några filmscener till Cyclingforlife.com blev det också!

 

En bild från Tjörnrundan!

 

Nya hjul blev det; Shimano DuraAce C24

Svenska Addisonföreningen fixade Ass-Savers som de säljer för 100:- st.



Vi tog oss runt GöteborgsGirot i maj.