Mitt livs utmaning

Igår gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle våga göra. Vi i Team Addison anmälde oss till GöteborgsGirots statslopp på 140 km. Det kommer att bli mitt livs utmaning pga att få medicineringen att fungera under hög puls i flera timmar. Ska berätta mer senare i veckan.

Under träningen igår hoppade kedjan av utan anledning. Den åkte in mellan drevet och ramen och låstes fast. Det blev ett stort och fult märke i den nya ramen och lacken. Ska kontakta försäkringsbolaget och prata med TREK. Hur kan det ens hända och sedan med en Di2??

Jag skriver mer under veckan.

Addisons disease

 

Team Addison blir mer och mer internationell. Efterfrågan har ökat markant efter våra kläder från främst USA men även England. På kläderna har jag bestämt att det ska stå på Engelska för att Svenska Addisonföreningen ska bli mer världskänt än det redan är. Vi går ut hårt med information för att göra Addisons sjukdom mer känd men vi ska gå ut ännu hårdare. Det handlar om att få en liten diagnos känd för att få rätt vård och kunskap inom sjukvården.

Företag vill vara med och synas i detta sammanhang och mer stora saker händer framöver. Ibland går det trögt och det känns som ingen bryr sig men ibland vänder vinden och nu stormar det åt vårt håll.

I helgen blev det åtta mil och det var det jag hann med. I lördags hade jag tid hos ökonläkaren för att fotografera näthinnan och cyklade hem från Uddevalla och lite till. Det kändes bra och helgerna är den stunden då det mesta stämmer. Under veckan blir jag så utmattad att cyklingen och hälsan får sig en törn. Jag får sova mycket och med lite tur kan jag få in cyklingen som gör att allt vänder och jag kan må bra igen.

Igår var jag och min kompis Martin och hade tid för foto av våra officiella cykelkläder. Jag kastade mig iväg och det blev som vanligt suveräna bilder. Både med Addisoncykeln men även Trek fick vara med. Ösregn och sol blev det om vartannat.

Närmast väntar jag på att Anders ska sms:a från Cykelhuset och jag kan få byta vevarmarna som jag beställt till något kortare. Jag tror det kommer att bli bra. Tyvärr är jag dålig på att växla mellan hög och låg växel vilket medför att jag korsar kedjan för ofta. Jag kör gärna på stor klinga för länge och för ofta. Det lär nog A märka hehe..

Fantastisk vecka och en hjälte

Förra veckan blev det fantastiska 20 mil cykling! Något jag inte ens trott kunnat vara eller bli möjligt med tanke på förutsättningarna. Stressen och arbetsbelastningen var mindre under veckan pga skollov och det gjorde att jag kunde prestera mer och må bättre på cykeln. Söndagens runda på 70 km blev dock hemsk. Jag åt havregrynsgröt och pasta två timmar innan samtidigt som jag som vanligt sänkte insulinmängden i pumpen. En timme innan start gick blodsockret ner och jag satt på golvet och svettades. Jag fick snabbt äta och tajmade in det bra till start. En timme in på cyklingen sjönk blodsockret igen och låg runt 3 mmol. Det påverkar mig på så vis att ork och kraft försvinner. Jag tog totalt 7 gelébars för att komma hem igen. Samtidigt har min Ultegra Di2 krånglat och jag kunde bara cykla på det stora drevet. Det gjorde också att orken tröt. För mig är det ett enormt stort problem eftersom cyklingen gör att jag kan må så bra som jag gör. Det är ett verktyg för min livskvalité.

 

Jag kontaktade därför enligt mig världens främsta och bästa cykelmekaniker på Cykelhuset i Uddevalla om han kunde hjälpa mig med felet. Han gjorde det snabbt och proffsigt och gjorde mig evigt tacksam! Så årets största tack riktar jag därför till Ander Wahlström. En ära att han dessutom följer min blogg :)

Veckan som kommer får jag se hur den blir. Orken säger att jag behöver mer kortison för att ens orka arbetsdagarna. Jag ska fokusera, och inte tänka på tröttheten om det går.

Här är några bilder från söndagens tur med min cykelvän Peter Fransson. Martin Wallgren som är en fantastisk fotograf följde med och tog bilder.

 

Framöver hoppas, tänker, önskar och ser gärna att sponsorer hör av sig för att stötta Team Addison som vill öka kunskapen om Addisons sjukdom! www.teamaddison.se

 

 

Äntligen på G igen

 

Nu är förkylningen borta och medicineringen stämmer igen. Dagens runda på 45 km var helt underbar. Ca 13 m/s och 7 grader gav mästerlig medvind och tung motvind. Jag kände mig riktigt stark och bubblar av cykelenergi.

 

Det är andra gången jag änvänder min nya Garmin Edge 810 och även där stämde allt. Kadens, puls, batteri till Di2 men även kartan jag lagt in.

Underbart när allt stämmer!

Tungt men bra

Jag tränar på som vanligt med spinning, löpning, cykling och core. Den senaste tiden har det blivit core innan varje pass för att stärka magen. Igår blev det premiärtur på cykel i kallt väder och en repris idag. Jag hoppar därför kvällens spinningpass och gör det på tisdag istället. Den nya cykeln kändes ok och det var spännande med de nya växlarna, Ultegra Di2.

 

Under veckan har jag inte tagit Magnesium vilket påverkat mig enormt. Jag hade glömt (även kroniskt sjuka kan glömma) att beställa Magnesium men trodde det skulle går bra ändå med all träning. Jag har varit sjukt trött, orkeslös och därför har jag tagit extra kortison. Inte bra men nu har jag börjat med M igen och det gör mig genast piggare.

Under veckan har jag fixat priser till en tävling vi ska ha i Addisonföreningen och det rullar på. I maj ska jag till Stockholm igen och prata på årsmötet om Team Addison och marknadsföring. Syns man finns man och därför är alla tillfällen att synas bra.

Lite bilder från gårdagen. Min kompis Martin Wallgren fotar mig ofta för att synliggöra våra teamkläder :)

Dunderförkyld

Den senaste veckan har jag som många andra fått en dunderförkylning. Det har varit tungt i bröstet, hosta och tätt i bihålorna. Givetvis går det inte att träna med dessa förutsättningar men nu börjar det sakta men säkert bli bättre.

Idag drog jag på mig fem lager kläder och fick dra på en superkort MTB-runda eftersom min kompis Martin Wallgren ville filma lite. Igår kom det någon cm med hagel och snölandskapet i kombination med vintersolen blev bra förutsättningar för filmning. Det blev lite cykling på en vit grusväg och det vita cm-lagret av hagel gjorde att det var som att cykla på små kulor som smattrade i cykelskärmarna. Det ska bli kul att få se vad han fått ihop av dessa scener. Han zoomade in min TREK med kameran som är av den enklaste modellen och det vet jag inte direkt om det är någon positiv reklam för TREK direkt haha.. Min MTB är blytung och med mindre bra växlar och det beror mest på att jag köpte den enklaste modellen. Den gör sitt jobb men den får slita hårt när jag cyklar! Bifogar en bild från i somras.

Dagens resultat blev så här med tung musik ;) Idag testade Martin en annan typ av filmkamera från Panasonic... Kvalitén blir inte bättre här eftersom han gjort den så den ska passa Instagram.

Kolla in några andra scener från Martins film på www.cyclingforlifemovie.com

Kanonpass på MTB

Enligt SMHI skulle det bli regn under eftermiddagen. Jag utgick från det och ställde in insulinpumpen vid 11.30 för att starta klockan 13.30. Vid klockan 13 åt jag och med ett blodsocker på 8 drog jag iväg avsatt tid. Regn i luften och några droppar gjorde att det fick bli en MTB-runda på blöta grusvägar. Det gick ovanligt tungt pga underlaget och med en runda på 27km med mer backar än platt väg blev det årets hårdaste och bästa pass. Regnet försvann och solen kom sakta fram medans värmen steg. Jag fick dra upp dragkedjan och i svarta cykelkläder kändes det som man cyklade i duschen. Svetten fyllde pannbandet under hjälmen och det rann svett på både glasögon, öron... ja över allt!! Men en högre puls än vanligt har detta pass gett enormt mycket. I fortsättningen ska jag därför lägga in detta pass en gång i veckan och två pass på landsväg.

För övrigt mår jag så superbra just nu. Kortisonmängden stämmer igen, jag är positiv och älskar att träna:) Jag bifogar här en bild på hur det ser ut efter att jag bytat CGM och ny nål för insulinpumpen nedan.

Kort MTB-runda

+8 och regn. Oerhört trött och sliten i kroppen men var ändå tvungen att få igång kroppen igen efter Girot.  Det blev 11 km och 29 min nu i eftermiddag. Jag tror kroppen tog rejält med stryk under GöteborgsGirot som egentligen inte är så långt men mängden medicin i förhållande till kroppen efteråt har spökat ordentligt. Återhämtning på G!

Försök till intervall

För att få igång någon form av intervall gav jag mig iväg med min nya MTB idag:) Den gjorde sitt arbete och vi cyklade till en vindkraftspark. Grymma backar och jag tänkte kaxigt att jag skulle nog besegra detta några gånger om. När jag kom fram till första backen tänkte jag att det inte var illa om jag klarade mig uppför den!! Sedan kom några liknande backar till fast något kortare. Jag upptäckte hur svag jag var i armarna men så nyttigt det var. Jag tror denna "runda" kan fungera som en form av godkänd intervall och som jag får ut något av. I morgon blir det nog att köpa en roddmaskin så jag får träna armar och lår ;)

Insulinpumpen ställde jag inte in idag och därför gick bs ner!

Ny MTB

MTB TREK 4900

Slänger in en bild på MTB-köpet! Nu ska jag bara fixa skärmar som passar och lite annat smått & gott... Igår blev det vila och även idag. Förhoppningsvis blir det en tur i morgon igen. Cya

Vackert reportage av Bicycling.se

Stort tack till Sveriges största cykeltidning som ville skriva om Addisons sjukdom i detta nummer!!

Idag var jag iväg och köpte en TREK 4900 av Cykelhuset i Uddevalla. Jag tror jag fick mycket MTB för de kronor jag hade sparat ihop. Jag skriver mer senare eftersom jag strax ska cykla några mil med min Lapierre Sensium 400cp!

Blåsigt

Idag blev det en runda på 3,4 mil i svinkall blåst och lite regn. Det kändes ändå ok! Dock har jag en puls runt 155 men måste köra hårdare så jag når 160 som medel... Dock gör pulsen runt 155 att jag kan cykla längre eftersom blodsockret sjunker långsammare. Idag hade jag som vanligt ställt in insulinpumpen 2,5 timme innan och käkade två glassar för att få upp bs ordentligt. När jag gav mig av låg det på 8 och 5 när jag kom hem. Helt ok efter en dryg timme! Äter jag mer innan GöteborgGirot kan jag nog klara bs.

Igår slängde jag ut min MTB på en säljsida på FB och fick sålt den. Idag blev den hämtad och i morgon åker jag och köper en ny MTB. Tänkt att använda i regn och under vinterhalvåret! Det är 26 hjul och det innebär nog bara att jag får trampa snabbare för att få samma hastighet än om det vore 29 tums! Det blir iaf en TREK med ok delar. Jag får tyvärr glömma ett annat erbjudande om en MTB för 32 000:- som jag skulle fått för 15 000:- eftersom det saknades 10 000 från min egen ficka.

Nu väntar jag även på att några sponsorer ska betala in pengar till Addisonföreningen så vi kan få börja se på en layout för funktions t-shirts. Det tar tid att få fram och trycka och därför börjar det bli lite brådis om de ska hinna bli klara innan sommaren. De kommer att säljas över hela Sverige och varje öre går till välgörande ändamål!

För övrigt kommer GöteborgGirot att berätta om Team-Addison på sin Facebooksida inom kort samt att jag hoppas att ett litet repotage om oss dyker upp i nästkommande tidning av bicycling :)

Ösregn och storm

Dagens pass blev minst sagt stormig och blöt. Som vanligt ställde jag in insulinpumpen 2,5 timme innan start på (basal -90%). När jag startade låg blodsockret på 10 och efter exakt två timmars cykling låg det på 4 vilket är SÅ bra!! En anledning var att jag åt två timmar innan start samt att jag drack "tjära" var 10 min och totalt 4 dl. Efter 20 min cyklande på blöt landsväg kom lite hagel. Efter det började det regna och regna ännu mer. På detta kom stormen och regnet öste minst sagt ner. Det blev en arbetsam runda. Eftersom det var 4 grader och ösregn frös jag det mesta av den blöta tiden på händerna och under 60 min på fötterna. Plasten jag lindat runt fötterna stod emot regnet länge och värmde gott men till slut gick vattnet igenom. För att inte frysa höll jag en puls på över 150 hela tiden även om stormen gjorde att det nästan blev stopp emellanåt. När det var 1,5 mil kvar önskade jag att jag skulle bli upplockad och det är inte ofta jag tänker så. Jag tänkte att jag är en idiot som cyklar under dessa förhållanden men det är ju detta som är en utmaning. Väl hemma "nyduschad" gick jag rakt in i pannrummet och hängde upp allt det blöta. Händer och smalben var knallröda av nedkylningen men det såg jag bara som ett tillfälligt härligt minne av dagens runda. Mitt kortison och levaxin verkar vara bra just nu och jag känner inga symptom för nedstämdhet utan en järnvilja att cykla vidare :)

Under dagen hade jag bestämt att häva köpet på den kommande Lapierrecykeln för en TREK Madone 3.5 och när jag rinde cykelaffären stod de och monterade min Lapierrecykel.. Så det blir nog Lapierre i några år och sedan satsar jag 100% på TREK!

TREK 2.3 VS. Lapierre Sensium

Trek 2.3 2011

Min första racercykel var en TREK 2.3 med Shimano 105-delar (2011). Den var i aluminium och har varit en skön förstacykel. Med en ram i storlek 54 passade den mig perfekt. När jag började tävla upptäckte jag dock under tävlingarna att jag inte hängde med i uppförsbackarna men kom ikapp i nerförsbackarna. Jag ville ha en lättare cykel och kom fram till att karbon skulle göra susen. Allt mer växte tanken och valet föll därför på en Lapierre Sensium 400 CP som är i karbon och Ultegra-delar. Jag hann dock cykla med min TREK i 3744,61 km under 133:34 timmar! När och OM den nya cykeln dyker upp någon gång (har väntat i 3 månader) vill jag byta Mavic-däcken på cykeln till Continental GP 4000 S. Det är olika lager gummi som gör att det inte är så lätt att få punktering. Ska bli spännande att se om det skiljer något på däcken då TREK-cykeln hade 23mm däck och Lapierre har 25mm.


Lapierre Sensium 400 CP