Fantastiska Mallorca

Under veckan har jag varit på semester i Alcudia (Mallorca). Jag har noga planerat in cykelrundor för att det ska stämma med både familj, mat och mediciner.

 

Det blev två rundor på vardera 65 km, en på måndag och en på torsdag samt en kortare på fredag morgon. Båda dessa dagar var det 30 grader och ca 5 m/s genom sagolikt landskap med fantastiska vägar.

 

 

Jag startade resan i Alcudia efter att ha lånat en Orbea Avanta i carbon med Ultegra Di2 och ram 55. Den kändes klart ok men lite annan än den TREK jag är van vid. Den fick dock arbeta med mig i drygt 15 mil.

 

 

Jag cyklade mot Can Picafort på härlig och slät asfalt och varma vindar. Längst hela sträckan är det mycket bebyggelse eftersom vägen är intill strandpromenaden. Man får vara uppmärksam pga all trafik, människor och annat. Fördelen är att bilisterna är beundransvärt hänsynsfulla mot cyklister och det gör att man aldrig behöver vara rädd för att ge sig iväg. Efter en stund kom jag ur trafiken och ut på landsvägen där gärden med stengärdsgårdar och annan vegetation tog vid. Jag cyklade mha min Garmin som pekade vart jag skulle. Efter ca 1,5 mil vek jag av och ner mot Muro. Det började med en lätt stigning och nu var jag ensam med vägen. Jag cyklade längst stengärdsgårdarna upp och ner och drack så mycket jag vågade. Innan muro blev det utför en bit för att sedan bli en del cykling i platt landskap med mycket gärden runt om. Jag tog mig förbi Muro och in i Sa Pobla och här emellan var det riktigt fin cykling i mysiga områden. Efter Sa Pobla blev det grönare vegetation och mer träd, buskar och växter. Det blev även lite bergigare men helt ok samtidigt som värmen gjorde att man var lite orkeslös. Det var långa raksträckor Mellan Sa Pobla och jag tog mig till slut in i Pollenca för att vika av mot hamnstaden Port Pollenca. Nu hade jag bara en kort bit kvar för att avsluta där jag började i Alcudia.

 

Denna rundan blev det som sagt var två gånger. Man får se mycket, en lagom sträcka i värmen och njuta i massor. På fredag morgon klockan 06 cyklade jag ut på Alcudias udde och upp i bergen en kortis. Lika vackert som vanligt med getter, båtar, soluppgång mm.

 

Vid rundorna hade jag med 5 dl socker/vatten och 7 dl vatten/resorb, 8 gel ifall blodsockret sjönk. Jag tog 10 mg hydrokortison innan och ställde in insulinpumpen på 50% två timmar innan och åt pasta med 3 ie Humalog. Blodsockret låg på runt 10-5 hela vägen båda gångerna.

 

Efter strandpromenaden och 1,5 mil blev det lite upp och ner.

 

Runt Muro

 

 

Plattån med massor av röd jord och åkrar.

 

Sa Pobla

 

Strax innan Pollenca

 

Svettigt värre :)

Träffade en kompis längst vägen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungälvsrundan 61 km

Kungälvsrundan stod för dörren idag!

06:00 stod jag upp för att ta medicinerna som vanligt. 06:30 tog jag 3,5 ie insulin för att äta pasta och köttfärssås klockan 06:50. Klockan 07 sänkte jag insulinpumpen till 50% i basal. Klockan 08:45 låg blodsockret perfekt på 8 och då tog jag 10 mg Hydrokortison och en halv banan för att starta klockan 09:00.

Vi startade vår 61 km-runda och efter 600m blev vi osäkra... startade vår grupp samtidigt som de som skulle cykla den långa? Jag cyklade snabbt fram till en flaggvakt som sa att vi skulle starta 09:05!! Vi vände och cyklade järnet tillbaka till starten och då gick starten för vår grupp. Vi låg givetvis sist men cyklade snabbt före de flesta fram till de fem främsta och motorcykeln. Sedan blev det en klunga på ca 20 som låg ihop tills det var två mil kvar och då hade andra cyklister släppt succesivt. Vi var då 7 kvar som lurpassade på varandra och tidsvis blev det några ryck av två framför som jag arbetade ikapp. På upploppet var vi ändå starka i teamet då det slutade i en spurtduell. Vi slutade 3, 4 och 5 av 96 startande.

Blodsockret låg runt 8 hela vägen för att gå upp till 10 en kort stund. Rundan var kall med ca 6-7 grader och ca 7 -8 m/s. Jag är sjukt nöjd över att få ihop schemat, genomföra och få ett så bra resultat. Detta känns som en större bedrift än förra helgens 14-mils lopp av någon anledning, förmodligen resultatet.

Banan var platt stora delar för att få en del höjdskillnader och där var det många som släppte. Medelhastigheten blev till slut 34:45 km/h vilket jag är nöjd med.

Plenadren

 

Plenadren som jag började använda för drygt två år sedan har helt förändrat mitt liv till det positivare när det gäller kortison. Tidigare har jag tagit en kortisontablett som heter Hydrokortison uppdelat på två gånger per dag. Den var jag tvungen att ta både på morgon och kväll för att orka eftermiddagen och kvällen. Den var även oerhört lätt att glömma eftersom det "bara" var en halv tablett. Jag fick justera medicinen oftare då jag tränat mycket och jag fick oftare Addisonkriser, då kortisolet är slut i kroppen.

Plenadrenet har flera fördelar som underlättat livet. En av fördelarna är att jag har fått en jämnare ork än tidigare under dagen även om jag fortfarande är trött på eftermiddagarna. Tabletten tar jag också bara på morgonen tillsammans med andra mediciner och därför kan jag inte glömma den extra tabletten som jag tog tidigare eftersom jag bara tar den på morgonen. I Plenadrentabletten (kortisontablett) finns en kärna som utsöndras mitt på dagen och därför blir dygnskurvan som hos en frisk.

Den lilla extra orken gör att jag orkar träna mer och hårdare än tidigare. Det i sin tur gör att både min Addisons sjukdom, diabetes och giftstruma blir jämnare och jag mår oerhört mycket bättre. Sjukvården är jag övertygad om sparar betydligt mer genom att ge alla patienter som vill använda Plenadren än att neka och använda andra alternativ. Kostaden är stor men inte i det långa loppet då en Addisonkris är en dyr historia både för patient och sjukvård.

Kortisonet påverkat hela kroppen och det märker jag även av i min diabetes. Ett jämnare och stabilare blodsocker och med träning blir det perfekt. Tidigare gick blodsockret lättare upp och ner men som sagt, utan träning mår kroppen sämre oavsett.

Jag skramlar fortfarande för att få ihop till min drömcykel. Jag grundade Addisonföreningen 2007 och har hjälpt och informerat personer, på hemsida, Facebook, Instagram sedan 2007 och även grundat Team Addison, gjort Addisonfilmer med Panasonic och mer större saker är på G. Nu har jag en liten önskan... Jag har 1/3 kvar och vill du ge en liten gåva är du mer än varmt välkommen att känna till mitt swishnr 070 600 4795.

"Jag mår bra när jag cyklar och cyklar jag mår jag bra".

Idag nådde jag gränsen till vad jag klarar av

Dagens genrep blev 71 km inför kommande söndags motionslopp Tre Berg på 90 km. Jag och en till i Teamet cyklade en oerhört kuperad bana och med vad vi upplevde motvind i minst fem mil.

Förberedelserna var ganska bra med en något för liten frukost och det beror på att jag inte ville få högt blodsocker innan rundan eftersom jag ville köra med säkra kort. Strax innan vi cyklade iväg blev det pasta och blodsockret höll sig på 7-7,5 hela vägen vilket var fantastiskt. Vi växeldrog hela vägen men efter 60 km stumnade jag helt. Jag tänkte... hur ska jag orka den sista milen? Min cykelkompis drog därför den sista biten vilket räddade mig.

Väl hemma blev jag oerhört illamående och sjukt trött. Jag vilade en kort stund och när familjen åt middag fick jag springa mellan toaletten och maten ifall jag inte fick behålla den. Denna hemska känsla hade jag i 2,5 timme efter och det var nog ett tecken på total utmattning.

Mina reflektioner:
1. Jag hade nog ätit en alldeles för liten frukost och inte fyllt depåerna maximalt.
2. Jag borde ta 0,5 mg extra kortison per timme.
3. Jag borde ha druckit Resorb (vätskeersättning) under resan.

Nu blir det två kortare cykelpass innan söndagen. Vi kommer även att lägga undan tankarna om bra tider för att bara ta oss runt på söndag. Vanligtvis fokuserar vi oss mest på lopp kring 50-60 km och därför är vi också lite för otränade för denna längd. Efter dagens pass är jag lite oroad inför söndagen men då kommer vi att cykla på 75% av vår kapacitet till skillnad från idag då jag gav max hela vägen. Det i kombination med en ordentlig frukost, Resorb och extra kortison borde göra att jag tar mig runt.

Under Tre Berg hoppas vi och tror att många vill skänka pengar till föreningen och frågar oss mycket kring diagnosen.

En omöjlig uppgift blev succe!

Idag var det Tjörnrundan på 50 km med start och mål i Skärhamn. Ett vackert lopp med härliga vyer och bra fart. Förra året fick jag medelhastighet 34,5 men i år blev det 36,2 km/h och jag är SÅ glad.

Här är jag på bild i mitten av bild bakom den blå cyklisten med gul ram.
 

I morse vaknade jag 06:20 och tog lite insulin och alla mina åtta olika tabletter för mina diagnoser och för att äta pasta en halvtimme senare. So far so good.. 07:15 skulle vi åka för att hämta upp de andra i Teamet och 07:20 skulle jag ställa in insulinpumpen som jag alltid gör två timmar innan ett lopp/träning som är längre än en timme. Vi gav oss i väg och vi var framme ca 08:45 när starten skulle vara klockan 09:30. När klockan var 09:25 skulle jag snabbt kolla på insulinpumpen och kom på att jag GLÖMT ställa in insulinpumpen som jag skulle gjort 07:20!!!! Den innebär att blodsockret skulle sjunka som en sten i vattnet efter ca 30 min. Jag utgick från att cykla i ca 1,5 timme och det innebär att det inte skulle fungera. Jag sa till en av grabbarna i Teamet att jag funderade på att inte starta eftersom det inte var någon ide. Jag bestämde mig för att ändå ge det en chans och cykla tills blodsockret blev så lågt att jag var tvungen att stanna och avbryta. MEN, det hände inte!!!! Jag tog mig igenom 50 km med ett perfekt blodsocker och i högt tempo utan att blodsockret blev påverkad med normal insulinmängd, SKUMT!?!?

Förra året orkade jag knappt hänga med den andra gruppen men i år hade jag kraft och energi att lätt hänga med i gruppen utan några större problem. När det var två km kvar blev jag lite seg i benen och släppte. Dock är jag extremt chockad, nöjd och glad att det ens gick och med en klar förbättring från förra året. Kortison ökar jag aldrig under träning och lopp eftersom jag ofta har något för hög kortisolmängd i kroppen. Ofta runt 5-600. Jag såg en cykelcrash både framför och bakom mig. Själv höll jag även på att orsaka en efter att jag fubblat med en vattenflaska under cyklingen i klungan.

Plats: 103 av 497 startande!

Hisingen Runt 2015

Hisingen Runt. Ca 10 grader och 7 (12) m/s. Som vanligt massor av flaggvakter som är helt förvirrade. Redan första flaggvakten fick 15 stycken cyklister att cykla fel. Det hände vid ett flertal tillfällen utmed banan. Banan var oerhört teknisk och påminde om Göteborgsgirot. Kanter, gångbanor, massor av vägbulor, broar osv. För övrigt gick det ok. Tröttnade mot slutet då de två sista flaggvakterna stod med ryggarna mot cyklisterna och pratade med varandra. Jag skrek och när de vände sig om blev det tvärstopp... Blir troligtvis ingen Hisingen Runt nästa år för min del.

Innan start fick jag via mikrofon berätta om Addisons sjukdom vilket var fantastiskt. En kille ville köpa samma högprofilshjul med texten "Addison.se" som jag har. Han tyckte det var ett grymt coolt märke och blev helt såld på utseendet.

Alla i Team Addison gjorde fantastiskt fina prestationer och gjorde så vi kunde marknadsföra Addisons sjukdom och Svenska Addisonföreningen i Göteborg via våra cykeldräkter!

Loppet startade från GöteborgsOperan 09:03. Klockan 06:15 åt jag pasta och tog 3,5 enheter insulin. Vid klockan 07 ställde jag in insulinpumpen och sänkte den normala dosen till 50%. Blodsockret höll sig bra och låg runt 7 hela morgonen. Strax innan klockan 09 tog jag 5mg hydrokortison och fick se att blodsockret låg på 9 på väg upp. Jag tog tabletten men åt inget extra för blodsockret. Under hela loppet drack jag bara vatten med Resorb och inget socker. Blodsockret låg perfekt runt 8-9 i 51 km och låg lika fint efter trots mat (5 ie insulin) och hela eftermiddagen.

Jag fick plats 17 av 1459 startande.

Bra start på året

Hej igen!

Tusen tack för att ni följer mig och inte ger upp hoppet ;) Året har startat fenomenalt bra arbetsmässigt och det påverkar i högsta grad min hälsa positivt. Det har gett mig ork och styrka att gasa på i cyklingen. Det har blivit två rundor med racercykeln och resten med MTB. 3-4 gånger i veckan ska väll ge lite mer styrka än föregående säsong iaf? Jag hoppas på bättre och snabbare fart i år. Jag har samma racercykel som förra året och den kan man nog inte byta pga ekonomiska skäl utan jag får byta lite delar istället. Dels är det kul och sedan inbillar jag mig nog att det kan göra lite positivt med farten.

Rundorna blir inte så långa utan runt 30 min - 60 min varje gång. Huvudsaken är att jag får upp pulsen, träna självdisciplinen och komma ut. Dagens runda på 30 min gav mörkt väder, regn och ca 13 m/s. Tillräckligt för att vara genomsvett :) I morgon hoppas jag kunna köra intervall med MTB i en äckligt seg backe i närheten. Jag ska försöka bygga på undersidan av låren för att bli snabbare som cyklist.

Sjukdomarna blir på grund av allt detta stabila och bra i högsta grad. Blodsockret får ligga där det ska och kortison samt levaxin stämmer också tillfälligt.

Lägger in en favoritbild från cyclingforlife.com

Mina mål för 2015

Målet för 2015 är att må så bra som möjligt! Få kortisonet för Addison att fortsätta ligga i balans och även levaxinet för giftstruman. Under hösten hade jag för lite levaxin som orsakade ett tryck över bröstet som fick mig att tro att jag tränade med lunginflammation eller propp i lungan.. Blodsockret för min diabetes får jag anpassa efter behov och ställa in både före och efter träning. Dock utvecklade jag min kunskap i år efter att jag varit på träningslägret i Sunne som är för diabetiker som vill utvecklas mer inom idrotten. En bild på de aktiva från Sunne samt rundorna vi tog nedan:

2014 blev det ca 400 mil och mitt mål var 500. Eftersom jag inte nådde det sätter jag upp det som nytt mål för 2015. Det kommer att bli mycket träning och årets lopp kommer nog att bli Tre Berg i september på 9 mil. När jag mår bra kan jag träna och tränar jag mår jag oerhört bra. Jag blir insulinkänsliggare vilket gör blodsockret betydligt mer stabilt och på en bra nivå. Se exemplet nedan hur blodsockret ligger i genomsnitt när jag får hålla igång min träning. Eftersom de tre sjukdomarna påverkar varandra blir träningen än mer viktig.

Det blev även ett reportage förra året i Diabetestidningen om Addisons sjukdom och träning:

 

Några filmscener till Cyclingforlife.com blev det också!

 

En bild från Tjörnrundan!

 

Nya hjul blev det; Shimano DuraAce C24

Svenska Addisonföreningen fixade Ass-Savers som de säljer för 100:- st.



Vi tog oss runt GöteborgsGirot i maj.

Grymt bra pass

Gårdagens kvällsrunda på 37 km blev tillsammans med min cykelkompis Peter. Vi håller ungefär samma tempo fast han är alltid lite snabbare. Det gynnar min träning maximalt och även igår. Vissa stunder fick jag stå för att trampa ikapp honom och jag låg på gränsen hela tiden. Dessa rundor är så grymt givande och farten blev bra, 33,1 km/h :)

Blodsockret låg bra innan start (bs op 9) och jag hade ställt in insulinpumpen på basal -50% två timmar innan. När vi var tillbaka låg bs på 5 och då hade jag druckit ca 3 dl jordgubbssaft. Igår tog jag inget extra kortison eftersom det var en relativt kort runda. De nya hjulen känns snabba, effektiva och stabila. Dock upplever jag ingen direkt farthöjning med dem utan får då ev skaffa högre aerohjul.

Summa sumarum = kanoners!

Äntligen kunde jag cykla igen!

Nu verkar det som förkylningen lagt sig och därför tog jag en cykelrunda mellan arbetspassen idag. Det var lite segt i ben och lungor men summa summarum gick det toppenbra och jag är SÅÅÅ glad över att komma igång. Blodsocker och kortison har varit upp och ner de dagarna jag varit förkyld och min uppgivenhet har vänt igen tack vare cyklingen!!

Det blev 37 km och efteråt körde jag knäböj och situps för att stärka och bli starkare i kroppen.

Jag har även hunnit att drömma lite https://www.youtube.com/watch?v=ILEFlG0vrbo

VI hörs snart igen!!

Tillfälligt uppgiven

Nu har förkylningen suttit i kroppen i mer eller mindre tre veckor. Därför har jag fått avvakta mycket träning. Förkylningen har dragit en del kortison ur kroppen vilket även påverkar mig negativt och att jag går ner mig psykiskt. Man blir dämpad, trött och orkeslös, muskelsvaghet, uppgiven och dessa tecken är ett litet förstadium till en Addisonkris. Därför äter jag nu extra kortison för att klara av både förkylning och en kris.

Jag tränar när jag mår bra och mår jag bra kan jag träna, men nu är det inte så!

Jag får ändå hitta ljusglimtar och det som håller mig uppe inom träningen är bilden och tanken på Bianchi C2C Infinito CV ramset i svart/celeste som jag in framtiden kommer att investera i.

Förkylning som aldrig ger sig

Nu har jag inte skrivit på några dagar! Det beror på att jag har en förkylning som kommer och går... Högt och lågt blodsocker om vartannat som suger energin ur mig. Idag har jag varit hemma från arbetet helt orkeslös. Jag har vilat från träning i två dagar och måste nog vila ordentligt denna gång innan jag drar igång igen.

Med detta i kroppen blir jag trött, uppgiven, orkeslös och läängtar tills jag kan få cykla igen. Jag har tagit betydligt mer insulin och kortison än vanligt för att kompensera förkylningen i kroppen. Lite svårt att vara positiv och hoppfull just nu men det vänder nog snart igen :)

En tung drömsträcka

Jag har länge tänkt på att cykla sträckan mellan Strömstad och Dingle.. Idag fick jag chansen att göra det mha min mamma som ställde upp. Hon hämtade mig och körde mig till Strömstad, en restid för henne på ca 2 timmar totalt.

Klockan 09:00 ställde jag in min insulinpump på basal -50% och åt havregrynsgröt. Strax innan klockan tio hämtade hon mig och vi åkte mot Strömstad. Vi kom fram strax före elva och då låg blodsockret på 10. Jag tog en banan och rullade iväg. Det var sol och svag vind och jag kunde omöjligt få bättre förutsättningar. Efter tio minuter kände jag att jag var seg i kroppen och det började sakta men säkert bli lite mer motvind. Jag förstod att jag inte kunde hålla ett 32 km/h tempo utan fick vara glad om jag bara kunde cykla de 64 km hem. Medelhastigheten sjönk till 27 km/h men jag är mäkta stolt över att ens orka hem denna dag. Vanligtvis tar jag 5 mg hydrokortison innan långa rundor men det glömde jag idag. Under resans gång tog jag en gel och lite sötsaft och väl hemma låg blodsockret på fem.

To be continued...

Riktigt nöjd

Idag körde jag för fullt igen efter att mer eller mindre varit förkyld i två veckor. Jag kände mig sugen och grymt pigg. Vinden på 8 m/s gjorde att jag och min teamkompis Peter cyklade i ca 38 km/h i fyra mil. På tillbakavägen var motvinden tung och medelhastigheten sjönk och slutade på 31,4.

Rundan bjöd på sol och 19 grader längst västkusten. Resen gick via Bovallstrand - Hunnebostrand - Kungshamn och tillbaka via Nordens Ark.

Måste säga att jag är supernöjd över rundan och att Peter kunde ta sig tid och hänga på :) Vid start låg blodsockret på 12 efter att jag ätit. Jag tog 5 mg Hydrokortison och sänkte insulinpumpen två timmar innan med -50 i basal.

Plenadren gör susen

För sex månader sedan fick jag ett nytt kortison som heter Plenadren för min Addisons sjukdom. Den tabletter tar man en gång om dagen istället för två. Den håller en jämn kurva kortison i kroppen som den gör hos en frisk. Den har verkligen förändrat mitt liv och jag mår mer jämt bra under ett dygn. Det i sin tur gör att jag sällan får svackor av extrem trötthet innan ett träningspass som jag fick av Hydrokortison. Igår och idag har jag mått bra och kunnat köra 21 km båda dagarna. Hoppas det håller i sig!

Idag har även blodsockret legat runt 5-6 mmol vilket det även gjorde innan jag cyklade iväg ikväll. När jag kom hem igen låg det på 3. Under tiden hade jag druckit tre dl apelsinjuice och jag tror att blodsockret kommer att jämna ut sig igen under kvällen till runt 6.

K A O S

Dagens pass var HEMSK.. Jag hade ingen ork eller lust innan men det var nödvändigt eftersom det var två dagar sedan jag cyklade sist. Under passet på 1,5 timme hade jag värk i låren, ingen ork i kroppen och fick GRYM yrsel när jag kom hem. Jag ville kräkas och ögonen var både ljuskänsliga och värkte. Dessa symptom (för Addisons sjukdom) har börjat sedan jag gick ner på mängden kortison till 25mg men kommer nu att öka till 30mg för att orka vara människa och kunna träna igen. Dagarna består mest av att sova, vila och helst inte göra något. Ingen lust eller ork för något och längtan och resultaten på träningen känns långt borta. Vi får se om träningen känns annorlunda på söndag då jag tagit mer kortison under två dagar.

Jag har dessbättre kommit i kontakt med en grymt duktig filmkille! Han gör filmer åt stora sportföretag som visas främst på youtube. Med tur kanske det kan bli att han filmar mig under träningen för att visa att man ändå kan träna hur jäklig vardagen än är med kroniska sjukdomar. Han gör det frivilligt på sin lediga tid för att själv träna på att bli duktigare på sin utrustning. Han filmar med minihelikoptrar och andra coola grejer. Det blir en grym reklamplats om något cykelföretag vill synas??

Ciao!

Sjukt trött och riktigt nöjd

Efter att jag ändrat kortisonmängden är jag sjukt trött. Jag vill helst sova och vaknar liksom aldrig riktigt till. Så har det varit snart i en vecka... Det ska INTE få stoppa träningen och efter några dagar med extra vila från träningen körde jag ett pass idag. Återhämtningen gjorde susen! Ingen värk i låren och ork och energi som jag inte känt på länge. Därför körde jag lite längre än jag tänkt och är riktigt nöjd med medelhastigheten på 32,6 km/h. Idag var det nästan ingen vind (JIPPI) men däremot ordentligt med regn till och från. Redan efter två km cyklade jag in i ett ösregn jag aldrig varit med om tidigare. Jag frös en stund eftersom regnet var kyligt och jag inte hade blivit varm, men ändå spännande!

Eftersom mitt mål just nu är att kunna cykla i runt 35 km/h hann jag tänka mycket kring cyklar. Jag tänkte att om jag hade cyklat med min förra cykel idag hade jag nog haft en långsammare km-tid och hade jag haft en lättare cykel hade jag nog kanske kunnat susa fram i min framtida drömhastighet. Oavsett cykel är det fantastiskt härligt när allt stämmer i höjd på sadel, avstånd till pedaler osv osv

Blodsockret höll sig ganska bra under rundan. Jag hade ställt in pumpen två timmar innan start och käkat pasta precis innan vilket gjorde att jag kunde cykla i 1,15 tim innan pumpen larmade för lågt blodsocker på 5,5. Jag drack druvsockerpulver+vatten men klarade inte få i mig så mycket. Det var liksom stopp i magen och jag ville bara kräkas upp det jag fick i mig. Jag drack så gott jag kunde och klarade mig ändå bra hem med lite marginal. När jag stoppade cykeln låg blodsockret på 5. Jag stoppade basalen i pumpen och tog 7 enheter insulin för att komplettera med det jag inte fått i mig under de två timmarna innan. Klart nöjd över passet :)

Perfekt pass i värmen

Idag var jag oerhört pigg efter arbetet och behövde inte sova. Jag var sugen på träning då vädret var fantastiskt med varma vindar och ganska svag vind. Jag fick dock vänta en stund innan cykelrundan eftersom jag ställt in insulinpumpen två timmar innan för att strypa insulinmängden till -90 (basal). Det innebär att jag bara har 10% kvar av normal mängd insulin i kroppen och det i sin tur gör att blodsockret ska stiga HÖGT precis två timmar innan inställningen. Blodsockret låg på 9 vilket var perfekt och jag åt både en rejäl portion pasta och en bar innan jag gav mig iväg. Blodsockret låg bra och efter 1,5 timme och hemma igen låg det på 5. SÅ bra!! Pulsen gick inte heller speciellt högt utan runt 150 hela vägen.

Värmen gjorde att jag drack sockertjära för att fylla på kalorierna vilket också fungerade. Det blev ca 5 dl vatten blandat med dextropur. Jag svettades som en gris och när jag gick av cykeln kände jag mig nyduschad av svett. Jag har druckit vatten hela kvällen och kommer att dricka Resorb (vätskeersättning) för att få i mig salt och övriga förlorade ämnen. Plenadrenet (kortison) har jag inte ätit extra på länge utan avvaktar för symptom på för lite i kroppen. Anledningen är att det är skadligt med för mycket och då får jag hellre avvakta.

Jag låg på hög kadens och det blir både lättare och snabbare hastighet. Idag blev det helt ok med dryga 32 km/h. Dock är jag aldrig, aldrig nöjd utan vill bli snabbare!!

Orust runt och den korta sträckan

Hela helgen har jag samlat kraft för dagens runda på 4 mil under Orust runt. Det fanns olika distanser men min kropp säger att 4-6 mil är lagom med tanke på sjukdomsbilden. Jag åt gröt tidigt med 3 enheter insulin. 07:50 sänkte jag mängden insulin i pumpen till -90 eftersom det tar två timmar för insulinet att gå ur kroppen. En halvtimme innan start åt jag pasta och blodsockret låg på 9 med en grön pil uppåt vilket var helt perfekt. Vi startade 09:54 och de första milen hade jag hög puls runt 165 vilket var oerhört tungt för kroppen. Jag och min teamkompis hjälptes åt att dra men så fort jag la mig först var det som att gå in i en vägg.. Hastigheten var bra och Peter fick göra ett enormt arbete. När det var 3 km kvar drog Peter iväg sakta men säkert och jag hade redan kört lite för hårt med tanke på pulsen. Idag var det 22 grader och varmt och eftersom blodsockret låg så oerhört bra kunde jag dricka en flaska vatten och låta bli flaskan med sockertjära.

Väl i mål och även om det var ett motionslopp blev Peter 1:a och jag 2:a av 65 startande. En bra hastighet på 32,2 km/h var också kanoners!! En lycka med tanke på ALL laboration och eviga inställningar för att kunna lyckas må bra just dessa stunder. Kroppen med insulin, blodsocker, kortison, levaxin osv osv blir så jämt efter ett pass så det är trots allt värt alla timmar jag lägger ner bara för att kunna genomföra varje pass.

Jag är DJUPT imponerad av de som cyklar 8 mil och 12 mil osv.. Hur kan de, hur orkar de, vad gör det möjligt?? De är iof friska men att de orkar!? Det kanske hade varit möjligt om man var frisk? Det hade varit superspännande att veta!

Dålig återhämtning

Sedan GöteborgsGirot i lördags har jag varit oerhört trött och sliten i kroppen. Jag har ätit mer hydrokortison för att bli piggare och loppet tog nog mer av kroppen än jag räknat med, lite som en efterdyning. Det är bara att sova och låta kroppen återhämta sig i sin egen takt. I morgon hoppas jag på en kortare tur för att komma igång igen. Eventuellt en MTB-runda för att sedan cykla på fredag och söndag igen.

Nu har jag "snöat" in mig på en Garmin Edge 510 som kan föra över all info från cyklingen till telefonen vidare hem till datorn och internet. Då kan nära och kära följa mig/oss i loppen/tävlingarna samtidigt det sköts automatiskt. Den nuvarande Edge 500 får jag föra över allt manuellt och är mer omständlig.