tisdag 7 april 2015

En längre runda

Foto: martinwallgren.com
Dagen bjöd på 12 grader, sol och 5 (10) m/s. Jag har i några dagar planerat in denna runda på 65 km längst kusten och därför var jag väl förberedd. Jag sänkte insulindosen i pumpen två timmar innan start och med mat i magen låg blodsockret på 7 vid start. Turen gick från Dingle - Bovallstrand - Hunnebostrand - Väjern - Kungshamn - Nordens Ark och hem via Berfendal.

Dock fick jag ganska tidigt problem med lågt blodsocker trots att jag garderat mig med 5 mg extra kortison. Efter 8 km låg blodsockret på 5 och jag tog en gel men bs gick ändå inte upp. Jag tog en till och tömde flaskan på 5 dl söt saft. Jag klarade att hålla blodsockret på runt 4-5 i 50 km men pumpen fortsatte varna för lågt blodsocker. Jag gick ner i kadens/puls/fart för att blodsockret skulle gå upp något. Det gick upp och låg stabilt runt 5 i bs men jag vågade inte trycka på för hårt fysiskt.

Medelhastigheten blev ändå 31 km/h och det måste jag vara nöjd med då vinden och blodsockret spökade. Hjulen från #tomtrickracing är helt fantastiska och gör nog några km/h extra.

måndag 6 april 2015

Grymma hjul

Foto: www.martinwallgren.com och hjul från #tomtrickracing
Igår testade jag de nya hjulen på min kortrunda. När jag är i form och allt stämmer brukar jag ligga runt 31,5 km/h. Med de nya hjulen högprofilshjulen blev hastigheten 33 km/h och WOW. De är grymt sköna att cykla i och nöjet att cykla gick ett steg till :) På eftermiddagen stack jag och min kompis Martin ut och fotograferade/filmade lite till vår film. Dock var det svinkallt i kortbyxor men bilderna blev fantastiska.

Idag känner jag mig lite "nere" och det beror förmodligen på att jag förbrukat en del kortison under veckorna. Mängden jag har ska fungera bra i vardagen men allt jag gör därtill drar ner på mängden i kroppen. Därför får jag fylla på extra kortison ibland. I morgon hoppas jag på en 60 km-runda.

Salve!

fredag 3 april 2015

Nya hjul och hög fart

Igår fick jag de efterlängtade 50mm karbonhjulen med specialtexten "Addison.se". Givetvis kunde jag inte lugna mig utan satte på dem på cykeln mha min cykelkompis Peter. Idag fick jag nöjet att prova dem under ok förhållanden. Det blev 44km, 8 m/s, tort väglag och sol. Jag tog inte ut mig utan gav ca 75% av min ork men fick ändå en fantastisk km-tid. Det bör innebära att när jag satsar så bör jag få rekordfart på rundorna. KUL

För övrigt har jag varit enormt trött den sista tiden. Jag har tagit extra kortison och sovit mer för att orka. Blodsockret har legat bra dock. Jag har dragit ner lite på träningen och cyklar var tredje dag för att ladda kroppen med ork/styrka vilket ger bättre resultat.

Om 2-3 veckor kommer Addisonramen och tillsammans med dessa hjul blir det en 100% Addisonracer för välgörenhet :)

lördag 21 mars 2015

Jag mår SÅ bra av träning

Jag är så glad att jag själv vet, känner och förstår hur viktig träning är. Det gäller att upptäcka och märka effekterna för att ändå träna under jobbiga stunder. Addisons sjukdom, diabetes och giftstruma = diagnoserna och värdena blir otroligt fina av träningen samtidigt som man blir positiv, får ork och längtar tills nästa träning. Träningen är som en stor godispåse för mig, jag längtar tills nästa träning medans andra väljer andra alternativ. Därför är jag så tacksam att jag hittat mitt "godis". Jag önskar att fler med diagnoser börjar för att upptäcka detta. Jag vet att utan träningen så blir det en nedåtspiral som är svår att ta sig upp ur. Man ser negativt och hinder istället för att vara positiv och se möjligheter.

Varje cykelrunda ställer jag in insulinpumpen två timmar innan. Det gör att jag oftast kan cykla iväg med ett blodsocker på 5-7, cykla i 1-2 timmar i 100% för att sedan komma hem helt slut men med ett bs på runt 4.

Kortisonet laborerar jag oerhört mycket med och gjort i flera år. Jag har varit på träningsläger för att mäta ut rätt mängd för att klara den höga fysiska belastningen under träningen. Jag kom då fram till att ta 5mg extra hydrokortison per timme när jag cyklar med puls 160, dvs det jag orkar. Jag fyller även på med extra salt när jag äter pga oerhörd förlust av salt när jag svettas. Tar jag inte extra kortison vid varje cykelpass blir jag mer orkeslös efter några ggr men fyller då på med 20mg under någon dag. Mitt mål under 2015 är 500 mil och minst 10 mil i veckan. Även i år kommer jag att cykla i de cykeldräkter jag tagit fram för Team Addison som representerar Svenska Addisonföreningen och uppmärksamma det.

Levaxinet för giftstruman verkar stämma bra nu. Trycket över bröstet som jag hade hela hösten är borta och jag kan ge 100% igen.

Jag kan cykla när jag mår bra och mår jag bra kan jag cykla!
Träning är LIVET!!

söndag 15 mars 2015

En bra vecka trots svullnad

Under veckan har jag kunnat cykla 189 min och 93,63 km. Jag är jättenöjd eftersom jag på mornarna varit svullen runt ögonen och känt mig sjukt trött i kroppen. Det känns lite som kroppen inte varit i balans med medicinerna. Efter varje cykling upplever jag att det blir som en reset, blodsockret blir stabilt och kortisonet, salttabletter, levaxin osv jämnas ut och gör att jag kan må bra.

För att få cyklingen att passa in med mitt arbetsschema och för att få återhämtning kan jag oftast cykla måndag, onsdag, fredag och söndag. Målet är drygt 10 mil per vecka. Dagens pass på 4,8 mil var lite blåsigt med 8 m/s och 8 +grader. Jag och Peter cyklade från Munkedal, Rotviksbro, Torp och gamla E6 tillbaka till Dingle. När jag hade 2 km kvar fick jag punktering och bar cykeln hem. Hela världen rasade.. HUR ska jag hinna fixa däck på en dag?? Jo, jag hittade järnflisen i däcket, bytte slang och vips så funkade allt igen.

Vi hörs snart igen!

söndag 8 mars 2015

En bra vecka med grymt pass

Under veckan har jag kunnat cykla/träna måndag, onsdag, fredag och söndag. Det har gett mig ett fint blodsocker under hela veckan. Däremot har jag haft en sjuk trötthet och tagit lite extra kortison för att orka. Nackdelen har varit att jag svullnat lite runt ögonen men tagit mig igenom dagarna.

Veckans pass har legat på ungefär 4 grader och blåst ganska bra. Träningen har ändå gjort att jag börjat komma in i cyklingen bättre och bättre. Idag söndag cyklade jag ihop med två andra i Team Addison, Peter och Mattias. Adrenalinet innan start gjorde att jag gick ut lite för hårt. Vanligtvis brukar jag ta det ganska lugnt den första milen för att sedan öka farten ordentligt. Idag var jag sliten redan efter två mil och fick kräkkänslor men efter att kollegorna saktade ner lite kunde jag återhämta mig och komma igen. Vinden på ca 7-14 m/s och 6 grader gjorde passet slitsamt. Vi hjälptes åt att dra för att komma igenom motvinden och på vägen hem flög vi i 45 km/h på raksträckorna. Längden var på 47 km och medelhastigheten blev 30,5 km/h vilket jag är extremt nöjd med. Blodsockret låg på 7 vid start och 5 när jag kom hem. Summa sumarum blev det under veckan 126 km och 256 min på cykel.

Jag har gett upp hoppet om att hitta sponsorer till Addisonföreningen som vill stötta och investera i välgörenhetsramen men den är ändå så viktig att jag nu säljer saker privat för att kunna köpa in en. Ramen kan ni se i inläggen nedanför. Team Addison kommer att uppmärksammas i samband med loppet TreBerg bland annat. Hur kan man göra en diagnos mer känd i cykling än att ha en ram som talar om diagnosen. Visa att man trots muskelvärk, trötthet, orkeslöshet kan cykla, hur ont det än gör ibland. Har du en krona som du vill skänka får du gärna höra av dig eller betala in till Svenska Addisonföreningen på BG 5969-7011

Veckans pass:

tisdag 3 mars 2015

På G med nya tag

Den senaste veckan har jag kunnat cykla nästan varannan dag. I helgen som gick blev det varje dag men det gjorde att kroppen blev helt kass och jag fick vila en dag extra. Jag cyklar främst för att jag KAN cykla. Det gör att jag bara vill mer och mer samtidigt som kroppen stretar emot ibland. Kortisonet blir inte tillräckligt vid för mycket träning och det påverkar blodsockret och en extrem trötthet och uppgivenhet blir tydlig. När jag är inne i ett flyt och cyklar ligger blodsockret klockrent och jag mår såå bra.

Jag vill så mycket mer än kroppen räcker till och sjukdomsbilden gör att jag behöver mer återhämtning än normalt. Dock är jag så glad över att ens kunna cykla till skillnad från så många andra som inte kan det. Jag vill visa att trots tre kroniska sjukdomar KAN man träna och att ALDRIG ge upp. Hoppet är det sista som får överge någon. Träningen gör att jag ändå får bra värden och kan vara aktiv. Oerhört många jag både känner och läser om med kroniska sjukdomar som mig är så dåliga att de inte kan träna. Själv är jag övertygad om att just det är problemet, att de inte är aktiva. Varför kan jag träna?

För tillfället kämpar jag och sliter för att kunna investera i en ny ram till Team Addison. Den kommer att sprida så oerhört med reklam och kommer att nå ca 10 000 pers innan den ens nått cykelloppen pga alla sociala medier. Ni får en bild på reklamramen:

Cykla + cykla + vila = livskvalitet

söndag 22 februari 2015

Ok helg

Efter förra veckans förkylning kom jag igång igen. I fredags var jag trött på att vara förkyld och tänkte att det får bära eller brista för att komma igång med träningen igen. Jag tog en runda med racern på 21 km och det kändes skumt att vara igång igen. Känslan i kroppen sa att jag nog kunde ta en likadan runda på lördagen vilket jag gjorde. Det går inte så fort, 28-29 km/h vilket är 3-4 km/h för långsamt men efter att jag pratat med min cykelpartner påminde han mig om att det var så förra året vid samma tidpunkt.

Söndagen bjöd på högt blodsocker efter att jag ätit fiskpinnar och potatis och det gjorde mig helt matt. Jag sov på eftermiddagen och var helt orkeslös och det slår helt ut kroppen. Jag visste samtidigt att det ska bli hårt väder på måndag och därför ville jag absolut ut en runda... Sagt och gjort, i början var det TUNGT för kroppen med ett blodsocker på 13 men allt eftersom dalade det och väl hemma låg det på 5. Rundorna är korta (21 km) men klart bättre än inget alls och ett sätt för kroppen att komma igång efter vintern. Jag har förmånen att kunna träna vilket jag tänker på varje gång. Att ändå ha armar och ben och bara kroniska sjukdomar gör en oerhört tacksam.

Jag tänker, tänker, funderar och grubblar och HOPPAS varje dag att någon sponsor kan se och förstå hur viktig cykelramen Svenska Addisonföreningen behöver är. Att på så vis synas oerhört mycket och sprida all den information via den är ovärderlig. Att visa att man kan vara AKTIV och aldrig ge upp! Många organisationer med vanliga diagnoser suger åt sig alla sponsorer och pengar vilket gör att små föreningar inte har en chans... Jag hoppas ÄNDÅ att någon förstår och inser behovet och hjälper till. REDCHILLI stöttar Addisonföreningen med denna fantastiska ram genom att annat pris. Det är samma ram/leverantör som till Team Rytger i Danmark. 

torsdag 19 februari 2015

Förkyld och värk

Senaste veckan har jag haft en förkylning i kroppen. Därför har blodsockret gått upp och ner som en jojo och jag har varit sjukt trött på jobbet. När jag kommit hem har jag sovit en stund för att orka kvällen. Värken jag haft i låren/benen har gjort mig mer utmattad och den maler så jag blir galen. Får förkylningen bara går ur kroppen kan jag börja cykla igen och få ett kanonbra blodsocker.

Under tiden kan jag absolut inte göra mer än att bara drömma, och då får det bli om en omöjlig dröm!

onsdag 11 februari 2015

Välgörenhetscykel

Senaste tiden har jag varvat riktigt bra träning med förkylning. När jag väl tränar har det gått riktigt och då blir det varannan dag på gymmet. Det blir som vanligt 32 min med intervallcykling och det räcker gott för min del. Det blir en stund med sittande bänkpress för att stärka baksidan lårmuskeln, situps och armhävningar. Tidigare vintrar har jag endast kört MTB men pga det hala väglaget och för att bli starkare har jag satsat på gymmet.

I år kommer jag att cykla med högprofilsfälgar och har jag GRYM tur även en välgörenhetscykel. Eftersom jag har Addisons sjukdom cyklar jag i Svenska Addisonföreningens cykelkläder och de försöker nu hitta en sponsor till Team Addison. De hoppas hitta ett företag som kan hjälpa dem med cykelramar. TYVÄRR är sjukdomen så ovanlig att få bryr sig fast det borde vara tvärt om. Ju kändare sjukdom desto lättare att få stöd och support. När man väl står där själv inser man hur extremt viktigt det är med stöd som Addisonföreningen får slita sig grå i håret för att hitta. Tragiskt men sant.

Bifogar en bild på Addisonföreningens välgörenhetscykel kommer att se ut. RedChilliBikes i England har tagit fram designen åt dem då företaget inser hur viktigt det är! De är för övrigt Team Rytgers ramleverantör och de kommer att cykla på samma ramar som heter R8.