Ingen bra dag

Idag hade jag planerat in ett lite längre pass på runt 50 km. Vi i familjen åkte till stranden runt lunch vid 12.30 och då låg blodsockret på 4,5. Eftersom det var på väg ner fick jag äta det vi hade med oss och det blev potatissallad, bröd och revbensspjäll. Till detta tog jag 5 enheter eftersom vi inte rörde på oss. Bs sjönk till under 3 och då fick jag ta min svågers söta bullar för att inte svimma av. När klockan var 15 var bs på väg upp från 8. När klockan var 16 låg det på 15 och jag tog extra insulin samtidigt som jag ställde in pumpen för att kunna cykla klockan 17. Jag ringde min kompis Peter och vi planerade in passet. När klockan var över 16 låg bs på 17 och då insåg jag att det aldrig skulle kunna gå ner till 8 innan klockan 16:30 och därför fick jag ställa in passet. Jag avvaktade hela kvällen och först vid klockan 19 låg blodsockret på 15 på väg ner. Det gjorde att jag drog iväg på en 21 km runda. Efter det rättade blodsockret till sig någorlunda. Något som kan ha spökat är att insulinpumpen blivit utsatt för solljus/värme och därav har insulinet tappat effekt.

Passet i sig gick ok utan att ha ätit på 7 timmar! Hade jag ätit hade det gått ännu högre! Svårt som tusan när man så gärna vill träna och gör ALLT man kan i alla lägen för att lyckas.. men det är inte tillräckligt. Jag vet omöjligt hur eller vad jag ska eller kan göra när detta sker.

Två löppass mellan all cykling!

Under några dagar har jag och familjen varit på resande fot! Vi har besökt en kompis i Norberg för att sedan åka vidare till Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Eftersom jag inte kunde få med cykeln fick det bli två löppass på vår camping i Mariannelund. Det blev 2 x 5km i gårdagens dundervärme! Det kändes oerhört bra då det var ett år sedan jag joggade. Idag är det värre med ordentlig träningsvärk men det botar jag i morgondagens cykelrunda istället :)

Utan träning och 100 mil utan AC i bilen och 30 graders värme gjorde att blodsockret har legat högt mycket av tiden. Underbart att kunna få möjlighet att träna bra igen!

Klart nöjd

Dagens temp på 26 och 10 m/s var perfekta även om det var hård vind! En bra medelhastighet de första 3 milen på 38 km/h för att sedan möta motvinden och dra ner på km-tiden. 47 km på ca 1,25h och medelhastighet på 31,8 får vara ok! Pga av ett för bra blodsocker kunde jag inte dricka på hela sträckan. När jag kom hem och stoppade basalen på pumpen + tog insulin stack blodsockret som vanligt iväg rakt upp! Klart tungt och jobbigt men den smällen är ändå ok med tanke på ett bra blodsocker under rundan. Nu blir det fyra dagars vila :)

En repris

Idag blev det en stormig runda och repris på förra träningspasset. Dvs samma bana och med en vind på 10-12 m/s. Sjukt svettigt och det verkar som pannbandet skulle behöva några lager till för att fånga upp all svett. Det känns så j**** bra nu när det känns som allt stämmer i kroppen! Utifrån mina förutsättningar känner jag mig stark både fysiskt och psykiskt. Främst beror det nog på att kortisonmängden för Addison stämmer och då även blodsockervärdena :) Next round blir på lördag eftermiddag men en planerad tempratur på ca 25 grader här på västkusten!

Kanonpass på MTB

Enligt SMHI skulle det bli regn under eftermiddagen. Jag utgick från det och ställde in insulinpumpen vid 11.30 för att starta klockan 13.30. Vid klockan 13 åt jag och med ett blodsocker på 8 drog jag iväg avsatt tid. Regn i luften och några droppar gjorde att det fick bli en MTB-runda på blöta grusvägar. Det gick ovanligt tungt pga underlaget och med en runda på 27km med mer backar än platt väg blev det årets hårdaste och bästa pass. Regnet försvann och solen kom sakta fram medans värmen steg. Jag fick dra upp dragkedjan och i svarta cykelkläder kändes det som man cyklade i duschen. Svetten fyllde pannbandet under hjälmen och det rann svett på både glasögon, öron... ja över allt!! Men en högre puls än vanligt har detta pass gett enormt mycket. I fortsättningen ska jag därför lägga in detta pass en gång i veckan och två pass på landsväg.

För övrigt mår jag så superbra just nu. Kortisonmängden stämmer igen, jag är positiv och älskar att träna:) Jag bifogar här en bild på hur det ser ut efter att jag bytat CGM och ny nål för insulinpumpen nedan.

Härligt pass

Dagen bjöd på mulet väder och svag vind. Jag åkte till min cykelkompis och vi utgick därifrån. Vi cyklade på oerhört vackra småvägar mellan Munkedal och Uddevalla. Kanske årets finaste träningspass. Peter fick punktering och det fixade han effektivt och jag kunde lära mig hur effektivitet går till. Passet kändes oerhört bra och jag kände mig oerhört stark vissa sträckor medans andra blev lite trögare. Jag känner att jag och min racercykel blivit riktigt tighta kompisar och vi är nästan som en symbios med varandra nu :)

Jag åt frukost vid 08 och eftersom blodsockret låg bra vågade jag inte äta något förrän 13:30. I torsdags kunde jag inte träna eftersom jag hade ätit lite tidigare den dagen och det ställde till blodsockret. Vi startade iaf klockan 14 idag och då låg blodsockret på 9 och jag kunde se att det låg runt 8-9 hela vägen vilket var kanoners!! TJOHOOO. När vi kom tillbaka drog jag i mig 8 enheter insulin men det stack ändå iväg till 19!?

I augusti är jag anmäld till SelmaSpa för träningsläger för diabetiker som tränar mycket. Jag hoppas med allt jag har att de kan hjälpa mig att få i ordning på alla inställningar och berätta hur jag ska göra för att kunna må bra efter och hur jag ska gå tillväga innan träningen. Jag gör säkert stora fel i planeringen någonstans men vad? Det ska jag förhoppningsvis få veta då.

K A O S

Dagens pass var HEMSK.. Jag hade ingen ork eller lust innan men det var nödvändigt eftersom det var två dagar sedan jag cyklade sist. Under passet på 1,5 timme hade jag värk i låren, ingen ork i kroppen och fick GRYM yrsel när jag kom hem. Jag ville kräkas och ögonen var både ljuskänsliga och värkte. Dessa symptom (för Addisons sjukdom) har börjat sedan jag gick ner på mängden kortison till 25mg men kommer nu att öka till 30mg för att orka vara människa och kunna träna igen. Dagarna består mest av att sova, vila och helst inte göra något. Ingen lust eller ork för något och längtan och resultaten på träningen känns långt borta. Vi får se om träningen känns annorlunda på söndag då jag tagit mer kortison under två dagar.

Jag har dessbättre kommit i kontakt med en grymt duktig filmkille! Han gör filmer åt stora sportföretag som visas främst på youtube. Med tur kanske det kan bli att han filmar mig under träningen för att visa att man ändå kan träna hur jäklig vardagen än är med kroniska sjukdomar. Han gör det frivilligt på sin lediga tid för att själv träna på att bli duktigare på sin utrustning. Han filmar med minihelikoptrar och andra coola grejer. Det blir en grym reklamplats om något cykelföretag vill synas??

Ciao!

Inställd träning kanske ger bättre förutsättningar?

Ciao

Idag hade jag ställt in pumpen för en 5-milsrunda. Eftersom klockan var slagen för lunch åt jag lite pasta och tog insulin till. Blodsockret stack iväg till 16 och jag blev sjukt trött. Detta gjorde att jag omöjligt kunde ge mig av utan fick avbryta basalen och ta massor av insulin istället. Dagens planerade träningspass går alltså inte att genomföra! Detta innebär två dagars vila.. ajajaj.. men det kanske kan visa sig vara bra under morgondagens runda istället.

I måndags var Diabetestidningen här och intervjuade mig om träning och sjukdomar. Kul att de var intresserade och så proffsiga. Den 27 augusti kommer 30 000 att kunna läsa om diagnosen och öka kunskapen..

Övriga reflektioner: FART!! Jag har en bra cykel men ser på alternativ för framtida köp. Jag vill ha en snabbare och lättare cykel och har hittat en fantastisk och till bra priser. Sensa heter märket och är gjord i Holland. Den säljs i näst intill klara varianter. Giulia Supremo Di2 Special 2014 heter drömcykeln och hamnar med drömkomponenterna på ca 30 000:-. Det lär ta några år innan det blir möjligt men då är jag redo:) Märke spelar inte så stor roll utan delar och vikt desto mer. Dock verkar denna modell ha allt + ett BRA pris!

Sjukt trött och riktigt nöjd

Efter att jag ändrat kortisonmängden är jag sjukt trött. Jag vill helst sova och vaknar liksom aldrig riktigt till. Så har det varit snart i en vecka... Det ska INTE få stoppa träningen och efter några dagar med extra vila från träningen körde jag ett pass idag. Återhämtningen gjorde susen! Ingen värk i låren och ork och energi som jag inte känt på länge. Därför körde jag lite längre än jag tänkt och är riktigt nöjd med medelhastigheten på 32,6 km/h. Idag var det nästan ingen vind (JIPPI) men däremot ordentligt med regn till och från. Redan efter två km cyklade jag in i ett ösregn jag aldrig varit med om tidigare. Jag frös en stund eftersom regnet var kyligt och jag inte hade blivit varm, men ändå spännande!

Eftersom mitt mål just nu är att kunna cykla i runt 35 km/h hann jag tänka mycket kring cyklar. Jag tänkte att om jag hade cyklat med min förra cykel idag hade jag nog haft en långsammare km-tid och hade jag haft en lättare cykel hade jag nog kanske kunnat susa fram i min framtida drömhastighet. Oavsett cykel är det fantastiskt härligt när allt stämmer i höjd på sadel, avstånd till pedaler osv osv

Blodsockret höll sig ganska bra under rundan. Jag hade ställt in pumpen två timmar innan start och käkat pasta precis innan vilket gjorde att jag kunde cykla i 1,15 tim innan pumpen larmade för lågt blodsocker på 5,5. Jag drack druvsockerpulver+vatten men klarade inte få i mig så mycket. Det var liksom stopp i magen och jag ville bara kräkas upp det jag fick i mig. Jag drack så gott jag kunde och klarade mig ändå bra hem med lite marginal. När jag stoppade cykeln låg blodsockret på 5. Jag stoppade basalen i pumpen och tog 7 enheter insulin för att komplettera med det jag inte fått i mig under de två timmarna innan. Klart nöjd över passet :)

Måste vila

Nu måste jag vila låren i några dagar då jag känt mig sliten. En återhämtning som brukar ge bra effekt när jag väl börjar träna igen. Igår blev det en kortis bara för att underhålla kroppen lite på 2,1 mil. Träning varannan dag har fungerat bra med kortison, insulin och alla de andra medicinerna och sjukdomarna men återhämtningen i låren är dålig. Jag drömmer så ofta om att ha börjat med cykling i tidigare år och bli snabb och duktig men jag är medveten om att jag aldrig kommer att få samma förutsättningar som om jag vore frisk. ÄNDÅ tänker jag och jämför med friska och det kommer jag nog aldrig ifrån. Jag måste tänka positivt och vara glad för varje träningspass jag kan genomföra och för kroppen och diagnosernas skull väldigt fina värden.