Jobbig efterdyning

En bild som passar in på dagens pass även om det inte är jag på bilden!

Dagens runda på 47 km tänkte jag skulle gå i lite bättre tempo än vanligt då det stod att det skulle blåsa lite mindre. Givetvis gjorde det inte det utan blåste motvind halva sträckan för att sedan få en underbar medvind hem :) Flera gånger under passet ville jag kräkas men klarade mig ändå utan att behöva göra det. Under passet låg blodsockret super efter att jag ätit pasta precis innan samt sänkt insulinpumpen 2 timmar innan. Jag drack även upp 5 dl sockervatten under tiden.

Väl hemma avbröt jag "basalen" i pumpen och tryckte i mig 7 enheter insulin för att undvika en rekyl. Jag gick in och tog av mig cykeltröjan och fick en enorm yrsel. Jag satte mig på köksgolvet och drack ordentligt med vatten. Jag hade även problem med synen och var oerhört ljuskänslig. Efter några minuter somnade jag till men kände mig lite fräschare efter powernapen. Kroppen hade under tiden blivit "seg" och jag kände mig tung inombords. Blodsockret var på väg upp och stoppade på 16. Där låg det under några timmar vilket gjorde mig sliten och trött. Nu blir det till att ladda någon extra dag för att återhämta mig!

Lite funderingar om min hälsa och cykling

Några dagar sedan jag skrev men träningen fortsätter som vanligt även om vi är i en blåsig period just nu. Under förra veckan var det runt 8-10 m/s och tröttsam motvind. Jag har känt mig sliten i låren men positiv och det är som vanligt kul att cykla. När jag googlar och läser om olika cykelhastigheter verkar det som min snitthastighet på 31-32 km/h inte är speciellt snabbt. Jag cyklar inte så långt eller ofta heller men eftersom jag gör det för min hälsa räcker det länge. För att förbättra allt ändå antar jag man får fortsätta att rulla för att få mil i benen och träna lårmusklerna. Själv är jag ändå nöjd med tanke på all tid jag får offra för att ens kunna komma iväg.

Nu hoppas jag kunna komma iväg på ett elitläger på SelmaSpa i augusti för diabetiker och det är främst för att lära känna min kropp bättre. Läkare, och landslagsdietister ska nog kunna hjälpa mig att ta ytterligare ett steg framåt. Jag hoppas det ska kunna lära mig mer om olika inställningar för insulinpumpen både före och efter ett pass med det bästa resultatet. Som det är idag har jag inte någon speciell att kunna rådfråga utan får hela tiden testa mig fram. Vissa pass går hur bra som helst medans andra får jag låta bli eller bryta, det är lite tur och träff.

Nästa måndag kommer en reporter från Svenska Diabetesförbundet till mig och ska göra reportage om diabetes och cykling. Jag ska berätta hur viktig den är för mig. Jag varken kan eller kommer att kunna bli någon snabb eller framgångsrik cyklist men intresset och den fysiska träningen tror jag kan rädda många år av mitt liv, därför är jag lite vinnare ändå :)

Perfekt pass i värmen

Idag var jag oerhört pigg efter arbetet och behövde inte sova. Jag var sugen på träning då vädret var fantastiskt med varma vindar och ganska svag vind. Jag fick dock vänta en stund innan cykelrundan eftersom jag ställt in insulinpumpen två timmar innan för att strypa insulinmängden till -90 (basal). Det innebär att jag bara har 10% kvar av normal mängd insulin i kroppen och det i sin tur gör att blodsockret ska stiga HÖGT precis två timmar innan inställningen. Blodsockret låg på 9 vilket var perfekt och jag åt både en rejäl portion pasta och en bar innan jag gav mig iväg. Blodsockret låg bra och efter 1,5 timme och hemma igen låg det på 5. SÅ bra!! Pulsen gick inte heller speciellt högt utan runt 150 hela vägen.

Värmen gjorde att jag drack sockertjära för att fylla på kalorierna vilket också fungerade. Det blev ca 5 dl vatten blandat med dextropur. Jag svettades som en gris och när jag gick av cykeln kände jag mig nyduschad av svett. Jag har druckit vatten hela kvällen och kommer att dricka Resorb (vätskeersättning) för att få i mig salt och övriga förlorade ämnen. Plenadrenet (kortison) har jag inte ätit extra på länge utan avvaktar för symptom på för lite i kroppen. Anledningen är att det är skadligt med för mycket och då får jag hellre avvakta.

Jag låg på hög kadens och det blir både lättare och snabbare hastighet. Idag blev det helt ok med dryga 32 km/h. Dock är jag aldrig, aldrig nöjd utan vill bli snabbare!!

Kämpar på

De senaste två cykelpassen har varit slitsamma av någon anledning. Jag äter inget extra kortison utan tror att vila är det enda medel som behövs. Gårdagens träningspass på korta 3,8 mil var oerhört jobbigt med vind, sega ben och dåligt med lust. Jag körde ändå på och trodde att jag lätt skulle hamna under 30 km/h i medelhastighet. Väl hemma hade jag cyklat runt 31 vilket jag blev förvånad över. Nu måste jag vila igen några dagar för att återhämta mig. Insulinpumpen ställde jag som vanligt in två timmar före på -90 och åt både pasta och en bar utan insulin vilket gav ok effekt. Blodsocker på 9 när jag drog iväg och på 6 när jag kom hem igen.

Det coola klistermärket som syns med Team-Addison på cykeln kommer från Pegatin Pro bike stickers,personalised with your name and flag

Rekordfart

 

Under några dagar har cykelväxlarna krånglat lite. Min härliga Lapierre behövde därför en liten genomgång och därför förenade jag nytta med nöje och cyklade den till cykelverkstan. Vägen dit var på 3.9 mil och ganska plan väg med asfalt. Medvind hela vägen gjorde att det kändes fantastiskt bra och därför tog jag en liten omväg om Fjällbacka. Några kilometers omväg blev i motvind som gjorde att medelfarten sjönk. Väl ute på den större vägen och medvind igen gjorde att jag kunde gasa på. Vanligtvis ligger jag på runt 31-32 km/h men idag cyklade jag i 34 utan att känna mig speciellt utmattad.

Jag hade ställt in insulinpumpen två timmar som vanligt men blodsockret sjönk efter 30 min. Jag åt en bar både innan och efter 30 min samt drack en liter med sockertjära. Skillnaden under arbetsveckorna mot helgen är att jag inte får lika mycket vila. Det i sin tur gör att blodsockret sjunker snabbare och kroppen är mer känslig.

Än en gång mår jag så GRYMT bra i kroppen av träning och av att få cykla! WOW vilken underbar effekt det har på kroppen och jag mår såå bra :)

Orust runt och den korta sträckan

Hela helgen har jag samlat kraft för dagens runda på 4 mil under Orust runt. Det fanns olika distanser men min kropp säger att 4-6 mil är lagom med tanke på sjukdomsbilden. Jag åt gröt tidigt med 3 enheter insulin. 07:50 sänkte jag mängden insulin i pumpen till -90 eftersom det tar två timmar för insulinet att gå ur kroppen. En halvtimme innan start åt jag pasta och blodsockret låg på 9 med en grön pil uppåt vilket var helt perfekt. Vi startade 09:54 och de första milen hade jag hög puls runt 165 vilket var oerhört tungt för kroppen. Jag och min teamkompis hjälptes åt att dra men så fort jag la mig först var det som att gå in i en vägg.. Hastigheten var bra och Peter fick göra ett enormt arbete. När det var 3 km kvar drog Peter iväg sakta men säkert och jag hade redan kört lite för hårt med tanke på pulsen. Idag var det 22 grader och varmt och eftersom blodsockret låg så oerhört bra kunde jag dricka en flaska vatten och låta bli flaskan med sockertjära.

Väl i mål och även om det var ett motionslopp blev Peter 1:a och jag 2:a av 65 startande. En bra hastighet på 32,2 km/h var också kanoners!! En lycka med tanke på ALL laboration och eviga inställningar för att kunna lyckas må bra just dessa stunder. Kroppen med insulin, blodsocker, kortison, levaxin osv osv blir så jämt efter ett pass så det är trots allt värt alla timmar jag lägger ner bara för att kunna genomföra varje pass.

Jag är DJUPT imponerad av de som cyklar 8 mil och 12 mil osv.. Hur kan de, hur orkar de, vad gör det möjligt?? De är iof friska men att de orkar!? Det kanske hade varit möjligt om man var frisk? Det hade varit superspännande att veta!

Tung vecka

Efter Hisingen runt i söndags precis som GöteborgsGirot är det svårt med återhämtningen. Oerhört svårt att få i ordning på mängden kortison osv då jag kör lite för hårt för länge. I tisdags blev det en kort runda på 2,1 mil i hård blåst men ändå med en ok tid. Igår blev det 3 mil med illamående. Igår hade jag även tagit dubbel mängd kortison för att orka. Jag kände mig helt slut och sov tre timmar under dagen samt vilket påverkade mitt psyke och jag var lite nedstämd. Idag är jag på G igen fast med lite illamående... Nu blir det vila fram till söndag då det är Orust runt på 4 mil i som det verkar kanonväder. Tidningen Bohusläningen dyker nog ev. upp för ett reportage om Addisons sjukdom och varför vi cyklar för detta välgörande ändamål.

Efterfrågan på våra cykeldräkter ökar men de är för dyra för föreningen att sälja om vi inte får sponsorer. De får synas ORDENTLIGT i media och det kostar 2000:- för en plats på tröjan. Det finns tusentals företag i Sverige som har möjlighet men inte förrän de själva är drabbade eller känner någon ser de ett intresse i att vara med. Lite ledsamt men vi håller hoppet vid liv och är därför oerhört tacksamma till de som ställt upp.

Nu ser jag efter en käck cykelhållare för biltak (Thule) som ska göra det enklare att förflytta cykeln mellan loppen. I dagsläget tar det ca 30 min både före och efter för att hänga på cykeln bakpå bilen och det är sååå tröttsamt. Har ni någon ni kan rekommendera får ni gärna höra av er!

Hisingen runt

Idag morse hade jag ställt klockan på 06 för att hinna få i ordning på allt innan Hisingen runt som startade klockan 09:43. Jag käkade och åkte iväg. Jag ställde in insulinpumpen två timmar innan och åt pasta 30 min innan start. Blodsockret låg då på 9 och det kändes bra. Det var lite kyligt i vädret men strax efter start blev det lite varmare. Allt eftersom tiden gick höjdes graderna i luften och det blev ett perfekt cykelväder. Jag och de andra två i Team Addison hade följe i några mil då en av de andra släppte. Jag och den andra killen låg och turades om att dra i 4,5 mil men då fick även jag släppa. Väl i mål var jag ca 200 meter efter men ändå glad eftersom vi hade kört ganska hårt. Blodsockret hade legat på fantastiska 9 HELA vägen och för första loppet i mitt liv kunde jag dricka vatten och INTE sockertjära!! Väl i mål glömde jag att stänga av basalen i pumpen vilket gjorde att kroppen inte fick insulin. Jag kom på det en stund senare men då hade blodsockret redan börjat sticka iväg uppåt. När det låg på 20 vände det neråt igen. Vid den tidpunkten kände jag mig oerhört matt, dels pga loppet och sedan av blodsocket.

Loppet var oerhört varierat med trafik, bilar, olika cykel- och gångbanor och vi fick tom stanna en av gångerna vid ett övergångsställe. Hade vi kunnat cykla utan olika hinder hade vi nog cyklat på ca 1:30 men tiden blev 1:37 på 50 km.

Jag är ändå oerhört nöjd efter dagen! I målområdet var det en speaker som pratade under hela eventet. Vid start såg hon våra tröjor och läste vår ryggtext som blev bra reklam och efter intervjuade hon mig om Addisons sjukdom. Kul att få ta möjligheten i akt.

Med facit i hand placerade jag mig som 26 av 1381 startande även om det var ett motionslopp :)

Hisingen runt

I morgon är det dax för Hisingen runt på 5 mil. Det ska bli superkul, spännande och häftigt samtidigt. Jag hoppas allt kommer att stämma med förberedelserna och ikväll ska jag börja göra i ordning allt.

I Addisonföreningens Facebook-grupp la jag upp en bild som blev lite felstavad, se ovan :(

Jag är oerhört glad för alla som besöker denna sida men hemskt nyfiken på vilka ni är som läser. Det ni gör är viktigt eftersom du lär känna till Addisons sjukdom som annars är ovanlig och som få känner till. Alla som hittar hit blir bekant med namnet på diagnosen, och bara det gör mig glad. Du får oerhört, oerhört gärna skriva en rad hur det kommer sig att du är så snäll och besöker just denna sida och om du har någon erfarenhet från Addison eller lärt dig något. Stort tack på förhand.

Lapierre

Idag är det vilodag och i morgon blir det en lugn runda för att kunna ladda inför Hisingen runt på söndag. Det är ett motionslopp på fem mil och jag hoppas kunna ladda ordentligt nu i helgen. Mitt startnummer är 1865 och jag startar klockan 09:42. En bra tid så jag kan ställa in insulinpumpen och förbereda mig ordentligt. Jag ska försöka ta det lite lugnare första milen för att bli ordentligt varm och sedan öka tempot. Målsättningen är att cykla över 30 km/h.

Nu har jag cyklat över 100 mil med min Lapierre Sensium 400 cp och den är oerhört lätt att cykla. Svarar snabbt på mina manövrar, lätt i uppförsbackar och skön att cykla med. Jag är dock oerhört nyfiken på Xelius-modellen!! Jag är glad över att jag har kunnat ge dem så mycket tillbaka via bilder i media. Team-Addison har haft förmånen att vara med på bilder på GöteborgsGirot, TYR Sverige, Kalas sportswear osv osv... Lapierre gillar jag skarpt!